<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940</id><updated>2012-01-09T22:38:56.916-08:00</updated><category term='A  STORY agian......'/><category term='OFW'/><category term='true to life'/><category term='with permission'/><category term='birthday'/><category term='O.F.W.'/><category term='pagmamahal'/><category term='chat'/><category term='para sayo...'/><category term='Batangas'/><category term='tula'/><category term='ina'/><category term='pag ibig'/><category term='faith'/><category term='kaibigan.'/><category term='blog'/><category term='A Story.....'/><title type='text'>_(¯`¤HÒµ§Ë¤ÕF¤ÃÑGÊ£¤´¯)_</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>36</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-6190096112850447840</id><published>2009-08-29T04:01:00.000-07:00</published><updated>2009-08-29T07:57:01.740-07:00</updated><title type='text'>PAMILYANG MUKHANG PERA...</title><content type='html'>musta na kayo? siguro nagtataka kayo bakit di na ko nagsusulat dito sa blog ko, at siguro meron ng nag iisip na baka iniwan ko na eto, minsan nga pag open ko ng YM  merong offline from my freind asking " hoy bat di ka na nag po post sa blog mo dahil ba sa di magandang comment don sa isang post mo", nabigla ako kc di ko naman iniisip yon then sinagot ko yung offline nya sabi ko " ay naku bc lang ako kya wala na ko time mag blog at saka ba't ko naman iisipin yong bad comment eh di ko nman kilala kung sino yon at saka karapatan nya yon ke maganda or masama yong comment at least me bumabasa ng post ko. di ko alam kung naniwala sya sa reason ko at least sumagot ako sa tanong nya.&lt;br /&gt;     &lt;br /&gt;by the way eto na ko start na uli ng pag ba blog sa totoo lng na miss ko to ewan ko ba me time na gusto kong mag post ngunit pag harap ko na sa pc ayaw gumana ng utak ko wala akong maisulat kaya ang ginawa ko pinahinga ko muna kumbaga eh ni recharged sya para pag napalaban muli matatag na sya. &lt;br /&gt;     &lt;br /&gt;pag binubuksan ko tong blog ko una kong tinitingnan eh yung shoutmix kc gusto kong malaman sino-sino ba ang dumadalaw dito at nagiiwan ng mensahe at napansin ko etong si arvin ang napakasipag mag mensahe kahit pa nga laging tungkol sa mga post nya ay ok lng sa kin dahil naaalala nya akong puntahan, kya lng minsan di ko nababasa yong ibang sinusulat nya kc ewan... wala lng, pero yung last message nya di ko napahindian kc nakita ko yung words na O.F.W. kaya binisita ko agad ang kanyang tahanan at ng mabasa ko yung post nya "MUKHANG PERA" eh parang nag iba ang aking pakiramdam ikumpara at sabihin ba naman na ang O.F.W. eh mukhang pera eh sino ba naman ang di sasama ang pakiramdam, tingin ko tuloy ang tagal ko na palang mukhang pera (joke lang). alam nyo ba kung bakit ko naramdaman yon hmmm... cge na nga mag wento ako ng konte tungkol sa life ko.&lt;br /&gt;      &lt;br /&gt;bata pa lang ako ng mamatay ang father ko, anim kaming magkakapatid 5 yrs. old pa lang ako noon at syempre ang nanay ko ang naiwang magtatagayod sa amin at dahil wala namang naiwan ang tatay ko na yaman kaya naisipan ng nanay ko na mag abroad ( O.F.W./ MUKHANG PERA)iniwan nya kami sa kanyang mga magulang, ginusto  nyang mapalayo sa min dahil alam nya na di nya maiibigay ang pangangailangan nmin kung sa pinas sya mananatili, kaya kahit anong lungkot at hirap, pangungulila sa mga anak nyang iniwan tiniis nya kapalit ng dolyar na kikitain para sa pamilyang umaasa sa kanya.hanggang sa lumaki kmi andon pa rin sya, naisipan lang nya na tumigil ng makita nya na kya na nming mabuhay na di na umaasa sa kanya.&lt;br /&gt;      &lt;br /&gt;nang time na umuwi ang nanay ko me regular na kong trabaho, kumikita ako ng sobra pa sa pangsuporta sa sarili ko at dahil hindi ako obligadong magbigay di ko rin iniisip na bigyan dahil di sila humihingi. ganon lng palagi ang takbo ng buhay ko nagtatrabaho ako para lng sa sarili ko until mayaya ako ng workmate ko na mag apply sa TAIWAN. at first parang ayaw ko kc iniisip ko ba't pa ko aalis eh ok nman ang kita ko pero pinilit pa rin ako sabi try ko lng daw, sabi ko sige na nga total try lng nman at wala nmang mawawala sa kin. sa dami naming magkakasama ako yong di seryoso, ako pa ang natanggap napaiisip tuloy ako ah siguro me reason ang nasa taas bakit ako yung napili. so samadaling salita nakaalis ako isa nang certified na O.F.W.(mukhang pera)sa unang month ng sweldo nabigla ako kc triple ng amount ng sweldo  nong nasa pinas pa ako ibig sabihin mas marami na kong pang suporta sa sarili ko, pero alam nyo ba ng mahawakan ko yung pera biglang pumasok sa isip ko ang pamilya ko, ang nanay ko, inisip ko cguro eto naman yong time na ako nman ang bumuhay sa kanya, suklian ko ang kabutihan at mga hirap na ginawa nya, alam ko di lang sya makapagsabi or humihingi sa akin hinihintay nya lng akong mag kusa at noon ko lng na realized na ako naman ang me obligasyon sa kanya dahil ako na ang kumikita, kya simula non kada sweldo di ko sya nakakalimutan padalhan hanggang nasanay na ako at pati mga kapatid at pamangkin nabibigyan at natatanong kung ano ba ang gusto nila na pag naibibigay ko eh mararamdaman na napapasaya ko sila, natulungan ko rin ang dalawa kong kapatid na makapunta rito isa na rin silang certified na O.F.W. kaya naging tatlo na kaming mukhang pera. dahil sa pag aabroad masasabi ko na maraming magandang nangyari di lang sa buhay ko maging sa buhay ng pamilya ko.&lt;br /&gt;    &lt;br /&gt;oh haba na ng munting kwento ko, cguro iniisip nyo ano bang koneksyon ng kwento ko sa "mukhang pera" . eto lang naman po... una ang nanay ko nagpakamukhang pera (O.F.W)para lng buhayin at maitaguyod kaming mga anak nya, at ako nman kailangan pang mag mukhang pera para lang ma realized ang pagkukulang at responsibilidad sa pamilya at para matutong tumulong sa iba. oh di ba kakaiba ang pamilya namin kc ang nanay ko mukhang pera kaming mga anak nya until now nagpapakamukhang pera, pero ok lang na tawagin kami na pamilyang mukhang pera kung ang kapalit naman eh saya at konteng ginhawa ng buong pamilya..&lt;br /&gt;      &lt;br /&gt;nang mabasa ko ang post ni arvin di na ko nag comment kundi ang ginawa ko binasa na lng yung mga comment sa kanya at sa tingin ko tama na yon di na kailangang dagdagan pa, ang sa akin lng sana bago nya eh post binasa at pinag isipan muna nyang mabuti. sabi nga nila sa pag ba blog kailangan responsable tyo sa bawat katagang bibitawan, kung alam naman na makakasakit tyo ng kapwa bakit pa natin gagawin.&lt;br /&gt;alalahanin lagi natin masarap mabuhay pag alam natin na wala tayong nasasagasaan at naagrabrayadong tao. at dito sa mundo napakaraming O.F.W. na nagpapaka bayani para lang sa pamilya at PROUD ako na isa ako doon.&lt;br /&gt;             &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                MABUHAY ANG LAHAT NG OVERSEAS FILIPINO WORKERS..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-6190096112850447840?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/6190096112850447840/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=6190096112850447840&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/6190096112850447840'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/6190096112850447840'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/08/pamilyang-mukhang-pera.html' title='PAMILYANG MUKHANG PERA...'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-2640517412346376657</id><published>2009-07-26T06:29:00.000-07:00</published><updated>2009-07-26T06:32:26.490-07:00</updated><title type='text'>The Corner Store..</title><content type='html'>As he staggered down the street, &lt;br /&gt;he was so alone,&lt;br /&gt;He was desolate, &lt;br /&gt;with no one to call his own.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The corner store about to close, &lt;br /&gt;he had to get there fast,&lt;br /&gt;Reason left him long ago, &lt;br /&gt;his good life in the past.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bill stumbled on the step, &lt;br /&gt;as he walked inside the door,&lt;br /&gt;The liquor counter filled the back, &lt;br /&gt;of the corner store.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bill was there to buy &lt;br /&gt;his nightly bottle of cheap wine,&lt;br /&gt;Soon he'd be oblivious, &lt;br /&gt;life would then be fine.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Remembering days gone by &lt;br /&gt;was more then he could bear,&lt;br /&gt;Bill had been successful, &lt;br /&gt;with a family in his care.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;His son was only sixteen, &lt;br /&gt;the day he passed away&lt;br /&gt;Bill started drinking alcohol, &lt;br /&gt;to ease his pain that day.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The alcohol possessed him,&lt;br /&gt;he couldn't put it down,&lt;br /&gt;Bill soon became well known, &lt;br /&gt;as the drunk of that small town.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He couldn't hold his job &lt;br /&gt;and he also lost his wife,&lt;br /&gt;He lost all the good things; &lt;br /&gt;as alcohol became his life.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bill left the corner store, &lt;br /&gt;brown paper bag in hand,&lt;br /&gt;What happened to him next, &lt;br /&gt;no one will understand.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He went into an alley; &lt;br /&gt;he had no place else to go,&lt;br /&gt;He silently began to cry, &lt;br /&gt;for he had sunk so low.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Next morning in the alley, &lt;br /&gt;there gathered a small crowd,&lt;br /&gt;Everyone was whispering ... &lt;br /&gt;no one spoke out loud.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Empty bottle on the ground, &lt;br /&gt;beside a lifeless heap,&lt;br /&gt;The grim reaper paid a visit, &lt;br /&gt;as Bill lay there fast asleep.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The lesson from this tragedy &lt;br /&gt;will shortly be forgot,&lt;br /&gt;Big bottles of cheap wine &lt;br /&gt;will continue to be bought.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bill's battle has been lost, &lt;br /&gt;for him there is no more,&lt;br /&gt;Still...there will be others, &lt;br /&gt;heading for the corner store.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-2640517412346376657?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/2640517412346376657/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=2640517412346376657&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2640517412346376657'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2640517412346376657'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/07/corner-store.html' title='The Corner Store..'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-1217082342205429348</id><published>2009-07-18T08:26:00.000-07:00</published><updated>2009-07-18T08:43:30.453-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><title type='text'>ANGEL...</title><content type='html'>Anghel ka na walang pakpak&lt;br /&gt;nasa lupa ay laging nakaapak&lt;br /&gt;budhi mo ay bumubusilak&lt;br /&gt;ganda mo'y parang isang bulaklak&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Narito ka sa lupa&lt;br /&gt;upang bantayan ang mga bata&lt;br /&gt;dahil sa takot na mapahamak sila&lt;br /&gt;di iniwan kahit isang saglit pa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ginto ka sa aking paningin&lt;br /&gt;dahil sa ganda ng yong mithiin&lt;br /&gt;may puso kang naninimdim&lt;br /&gt;pag buhay ko ay dumidilim&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ehemplo kang tunay sa akin&lt;br /&gt;kabaitan mo'y dapat gayahin&lt;br /&gt;sa kapwa ay laging matulungin&lt;br /&gt;kaya nararapat na ikaw ay purihin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lagi ka sa aking isipan&lt;br /&gt;kabutihan mo ay di malilimutan&lt;br /&gt;sanay wag mo akong iwan&lt;br /&gt;at lagi mo akong alagaan&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-1217082342205429348?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/1217082342205429348/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=1217082342205429348&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/1217082342205429348'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/1217082342205429348'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/07/angel.html' title='ANGEL...'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-7910600615416111191</id><published>2009-07-11T04:59:00.000-07:00</published><updated>2009-07-11T05:06:23.894-07:00</updated><title type='text'>The Face In The Glass!</title><content type='html'>The Face In The Glass!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When you get what you want in your struggle for self&lt;br /&gt;And the world makes you king for a day,&lt;br /&gt;Just go to a mirror and look at yourself&lt;br /&gt;And see what THAT face has to say.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For it isn't your father or mother or spouse&lt;br /&gt;Whose judgment upon you must pass;&lt;br /&gt;The person whose verdict counts most in your life&lt;br /&gt;Is the one staring back from the glass.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Some people might think you are a straight-shootin' chum&lt;br /&gt;And call you a wonderful guy or gal,&lt;br /&gt;But the face in the glass says you're only a bum&lt;br /&gt;If you can't look it straight in the eye.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;That's the one you must please, never mind all the rest,&lt;br /&gt;For that's the one with you clear up to the end.&lt;br /&gt;And you know you have passed your most dangerous test&lt;br /&gt;If the face in the glass is your friend.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You may fool the whole world down the pathway of life&lt;br /&gt;And get pats on your back as you pass,&lt;br /&gt;But your final reward will be heartache and tears&lt;br /&gt;If you've cheated the face in the glass. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;~ Dale Wimbrow ~&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-7910600615416111191?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/7910600615416111191/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=7910600615416111191&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/7910600615416111191'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/7910600615416111191'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/07/face-in-glass.html' title='The Face In The Glass!'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-2347657126339057520</id><published>2009-06-28T03:37:00.000-07:00</published><updated>2009-06-28T03:38:51.944-07:00</updated><title type='text'>Just Something To Read</title><content type='html'>When you are together with that special&lt;br /&gt;someone, you pretend to ignore that person.&lt;br /&gt;But when that special someone is not around,&lt;br /&gt;you might look around to find them.&lt;br /&gt;At that moment, you are in love.&lt;br /&gt;Although there is someone else who always&lt;br /&gt;makes you laugh, your eyes and attention might go&lt;br /&gt;only to that special someone.&lt;br /&gt;Then, you are in love.&lt;br /&gt;Although that special someone was&lt;br /&gt;supposed to&lt;br /&gt;have called you long back, to let you know of&lt;br /&gt;their safe arrival, your phone is quiet. You are&lt;br /&gt;desperately waiting for the call!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;At that moment, you are in love.&lt;br /&gt;If you are much more excited for one short e-&lt;br /&gt;mail from that special someone than other&lt;br /&gt;many long e-mails,&lt;br /&gt;You are in love.&lt;br /&gt;When you find yourself as one who cannot&lt;br /&gt;erase all the messages in your EMAIL or&lt;br /&gt;mobile phone because of one message from that special someone&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;You are in love.&lt;br /&gt;When you get a couple of free movie tickets,&lt;br /&gt;you would not hesitate to think of that special&lt;br /&gt;someone.&lt;br /&gt;Then, you are in love.&lt;br /&gt;You keep telling yourself, "that special&lt;br /&gt;someone is just a friend" but you realize that you can&lt;br /&gt;not avoid that person's special attraction.&lt;br /&gt;At that moment, you are in love.&lt;br /&gt;While you are reading this page, if someone&lt;br /&gt;appears in your mind,&lt;br /&gt;then u are in love with that person.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-2347657126339057520?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/2347657126339057520/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=2347657126339057520&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2347657126339057520'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2347657126339057520'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/06/just-something-to-read.html' title='Just Something To Read'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-1458212124488425102</id><published>2009-06-06T23:27:00.000-07:00</published><updated>2009-06-06T23:38:07.132-07:00</updated><title type='text'>IT IS....</title><content type='html'>It's nice to know that you're secured with that someone. That even if the rain is pouring hard and the sky is almost dark, he'll never leave you just so you won't feel alone. Even if his friends had left him (and even if he has to be somewhere else) he'd still stay by your side, just so you won't feel alone.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's so good to know that you have someone who'll be willing to help you cope up in every frustrations you're having. Every depressing moments, every down moments, every self-worthless-realization moments, he'd be there, not because you want someone to be with you, but because he wants to be with you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's great to know when a person appreciates every little thing you do. Even a smile would mean a lot to him, just because you own that smile. And that even if no words are expressed as long as the eyes understand, you'd be able to communicate, just like that. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's overwhelming when a person tells you that he loves you for who you are. He may not have an answer when you ask him why, but really, he doesn't have to have reasons for loving you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's more grateful to know that someone is grateful to have you. We don't choose the people who enter our lives, so it must be luck that you have that person, then you have to be thankful. It may just be coincidence or fate, but whatever the reason is, you have to be thankful in having him the same way he is thankful for having you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a wonderful feeling when you're on the verge of giving up the things you've worked hard for, someone isn't just helping you carry the weight on your shoulders, but he carries it on his own because he'd also be in pain when you are in pain. And then you'll realize, trials would all be worth it as long as you have him, not because he would do things for you, but because you gather all the strength you need, in him and his love.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a superb feeling when one is willing to take the risks just so you'll be happy. Unselfishness rule in him just so happiness would take over you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a nice feeling that when you're apart, and days seem to be long, that person misses you. Yes, you might feel bad about not being with each other, but knowing that you feel the same way would drive those blues away, thinking, you'd fight over that feeling because you're looking forward to seeing each other, and that's something to be happy about.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a great feeling when he wants to be with you because of the happiness you have when you're together. That even if corny jokes and senseless stories are told, it won't matter as long as you're together.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a lovely feeling when someone thinks about your future, with or without him. He cares and he cares enough to think of you and what you'll be someday. But of course, he also wants to be in it someday.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a nice feeling when you can be who you really are with that person. No pretentions, no lies, no hypocrisy, because he accepts you for who you are. You can be funny, you can be embarrased, but it won't matter coz it doesn't matter to him. Trust and faith in each other keeps you alive. And it will always do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's good to know that you have someone who'll not have the intentions of breaking your heart. Instead, he would be willing to mend it, picking up the broken pieces of your heart that your past love have scattered in the ground. He may not be able to put the pieces back to where they really belong, but you shouldn't mind, because he had repaired that heart of yours, and he fixed it in his own way. He loves you in his own way, not the way your past did. He fixed your heart in a different way, to keep you from feeling the pains of your past heartache and to make you feel, the love, that he's unselfishly giving.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It's a great feeling when that person has every effort to let you feel what he feels for you. Because of the distractions, you may not hear him shout it to the world, but as long as you feel it, his efforts has paid off, big time. And when you feel the same way too... He'd feel as if he's the luckiest person alive.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-1458212124488425102?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/1458212124488425102/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=1458212124488425102&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/1458212124488425102'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/1458212124488425102'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/06/it-is.html' title='IT IS....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4065251447242601135</id><published>2009-05-24T03:20:00.000-07:00</published><updated>2009-05-27T18:49:49.741-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pag ibig'/><title type='text'>HIMIG NG DAMDAMIN</title><content type='html'>matagal ng nangyari, gusto ng kalimutan&lt;br /&gt;isang pag ibig, na panandalian&lt;br /&gt;maraming panahon, na pinaglalabanan&lt;br /&gt;bakit ba ang puso'y, hirap turuan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;magmahal ba ng mali, ay isang kasalanan&lt;br /&gt;di man ginusto, pero natutunan&lt;br /&gt;pilit mang itama, pero ayaw tantanan&lt;br /&gt;kaya ang puso'y, laging sugatan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;pagtingin sa langit, kay daming bituin&lt;br /&gt;bakit ang buhay, ay parang kay dilim&lt;br /&gt;napakabigat dalhin, sa damdamin&lt;br /&gt;ngunit kinakailangan, ito ay pigilin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kay hirap sa dibdib , ang dinadala&lt;br /&gt;lalo't nakaraan, ay naaalala&lt;br /&gt;pilit nililimot, at inaabandona&lt;br /&gt;ngunit kahit anong gawin, wala paring kwenta&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;parang isang ibon, sa loob ng hawla&lt;br /&gt;gustong lumipad, pero di makaya&lt;br /&gt;di alam ang gagawin, upang makalaya&lt;br /&gt;para makamtan muli, ang tunay na ligaya&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4065251447242601135?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4065251447242601135/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4065251447242601135&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4065251447242601135'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4065251447242601135'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/05/himig-ng-damdamin.html' title='HIMIG NG DAMDAMIN'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-3356459478628476194</id><published>2009-05-16T21:22:00.000-07:00</published><updated>2009-05-27T08:36:33.781-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blog'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='chat'/><title type='text'>LIBANGAN.....</title><content type='html'>naging hilig ko talaga, ang magchat sa Y.M.&lt;br /&gt;sa sobrang kaadikan, umaabot nang 3 A.M.&lt;br /&gt;dahil nalilibang, sa daming nagpi P.M.&lt;br /&gt;kaya kinabukasan, mata ay nangingitim&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;isa pa ang pocketbook, na aking kinahiligan&lt;br /&gt;pag naumpisahang basahin, ayaw nang tigilan&lt;br /&gt;kahit pa umabot, nang magdamagan&lt;br /&gt;lalo na't ang istorya, ay sa nag-iibigan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;may mga panahon, ako rin ay nagsasawa&lt;br /&gt;na halos araw araw, yon lagi ang ginagawa&lt;br /&gt;ngunit walang pagpilian, upang di tumunganga&lt;br /&gt;nakakasawa man, pero wala akong magagawa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;minsan narinig ko ang BLOG, sa isang kaibigan&lt;br /&gt;tinanong ko ang ibig sabihin, pati na rin ang panuntunan&lt;br /&gt;gusto kong gumawa, pero di ko alam paano umpisahan&lt;br /&gt;sinabi ko sa kanya, at ako ay kanyang tinuruan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;nakagawa ako, nang sarili kong tahanan&lt;br /&gt;nagkaroon akong muli, nang bagong libangan&lt;br /&gt;dito'y napapagana ko, ang aking isipan&lt;br /&gt;at nakakakilala pa, nang mga bagong kaibigan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa mundo nang BLOG, lahat ay pwedeng gawin&lt;br /&gt;pwede akong magsulat, nang bawat naisin&lt;br /&gt;pwede kong ipakita, ang nilalaman ng damdamin&lt;br /&gt;pwede ko ring sabihin, ang mga naging suliranin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa mundo nang BLOG, lahat ay pare pareho&lt;br /&gt;walang mahirap mayaman, matalino at bobo&lt;br /&gt;basta marunong ka lang, makisama at makihalubilo&lt;br /&gt;at ang pinakaimportante, ay magpakatotoo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;di ko akalaing, ako pala ay may talento&lt;br /&gt;marunong pala akong gumawa, ng tula at kwento&lt;br /&gt;kahit na minsan, ay walang nag kokomento&lt;br /&gt;basta ang mahalaga, nagawa ko ang aking gusto&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ikinararangal ko, ang maging isang BLOGISTA&lt;br /&gt;ipagsisigawan ko, saan man ako magpunta&lt;br /&gt;kahit sabihin man nila, dito wala akong kita&lt;br /&gt;pagkat di mababayaran, ang nakukuha kong saya&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-3356459478628476194?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/3356459478628476194/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=3356459478628476194&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3356459478628476194'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3356459478628476194'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/05/libangan.html' title='LIBANGAN.....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-917548026858372362</id><published>2009-05-10T06:12:00.000-07:00</published><updated>2009-05-13T05:27:52.082-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ina'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pagmamahal'/><title type='text'>PARA SAYO INAY.....</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;ikaw ang nagbigay, sa akin ng buhay&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;iyong pinakita, ang mundong makulay&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;hinubog pinalaki, inalagaang tunay&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;boung pagmamahal, sa akin ay inalay&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;maaga kang iniwan, ng aking ama&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;dahil sa sakit, na ikinamatay nya&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;di ka nanghina, o nawalan ng pag asa&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;dahil alam mo, na sayo'y may umaasa&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;dalawang papel, ang yong ginampanan&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;naging ina at ama ka, ng ating tahanan&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;pilit kinaya, at pinaglabanan&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;ang hirap na dinanas, pati na rin kalungkutan&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;lahat ng hirap, iyong tiniis&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;maibigay lang, ang aking nais&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;kahit kung minsan, ikaw ay naiinis&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;pilit pa ring pinapakita, ngiti mong kay tamis&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;wala kang katulad, o aking ina&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;dito sa aking puso, sadyang nag iisa ka&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;kahit sa ngayon, di tayo magkasama&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;lagi mong tatandaan, mahal na mahal kita&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;happy mothers day..............&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-917548026858372362?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/917548026858372362/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=917548026858372362&amp;isPopup=true' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/917548026858372362'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/917548026858372362'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/05/para-sayo-inay.html' title='PARA SAYO INAY.....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4311970165483422184</id><published>2009-05-04T04:29:00.000-07:00</published><updated>2009-05-04T06:51:46.413-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><title type='text'>HUWAD........</title><content type='html'>malayo tayo, sa isa't isa&lt;br /&gt;ngunit pinaglapit, at pinagkilala&lt;br /&gt;napasarap sa kwentuhan, oras ay di namalayan&lt;br /&gt;sa haba ng usapan, tayo ay nalibang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa halos araw araw, tayo ay nagkikita&lt;br /&gt;sa pamamagitan, nang isang tekolohiya&lt;br /&gt;doon ay naririnig kita, at namamasdan pa&lt;br /&gt;kaya't di nagtagal, sayo'y umibig na pala&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;lumipas ang araw, di ka nakatiis&lt;br /&gt;di napigilang, isiwala't ang nais&lt;br /&gt;kahit nangangamba, na mabasted ko pa&lt;br /&gt;nguni't laking tuwa, ng ikaw ay pumasa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;naging maganda, ang ating pagsasama&lt;br /&gt;kahit layo natin, ay sadyang milya milya&lt;br /&gt;natutong mag isip, ng plano at pangarap&lt;br /&gt;para pag handaan, ang ating hinaharap&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ngunit ang akala ko, ang lahat ay ayos na&lt;br /&gt;di ko akalain, na may katapusan pala&lt;br /&gt;bigla kang nawala, iniwan akong nag iisa&lt;br /&gt;sa anong dahilan, di sana ako umasa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;masakit sa akin, ang yung ginawa&lt;br /&gt;nang dahil sayo, puso ko'y nasira&lt;br /&gt;nagpaloko ako, sa matamis mong salita&lt;br /&gt;isa ka palang "HUWAD " na nilalang ng madla.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4311970165483422184?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4311970165483422184/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4311970165483422184&amp;isPopup=true' title='11 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4311970165483422184'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4311970165483422184'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/05/huwad.html' title='HUWAD........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>11</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-8216985666250184807</id><published>2009-05-01T03:46:00.000-07:00</published><updated>2009-05-16T21:59:17.141-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='O.F.W.'/><title type='text'>MAYO UNO.......</title><content type='html'>MAYO UNO.......&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SfrU8Y5rGTI/AAAAAAAAALY/MxnXQ4pFUg4/s1600-h/9757dc7f7131c328.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5330807242887993650" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 130px; CURSOR: hand; HEIGHT: 103px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SfrU8Y5rGTI/AAAAAAAAALY/MxnXQ4pFUg4/s400/9757dc7f7131c328.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SfqDjgR0SDI/AAAAAAAAALQ/a-_zXT77NT8/s1600-h/9757dc7f7131c328.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;ano bang meron sa araw na ito?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;isa lang naman tanong na alam ko na kahit sino sa atin eh alam ang kasagutan.&lt;br /&gt;ito ang kaarawan ng katulad kong isang manggagawa, na minsan sa isang taon eh&lt;br /&gt;ginagawang pahinga ang araw na ito.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;ano ba ang karaniwang ginagawa sa araw na ito?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;ang ibang manggagawa eh nagsasama sama sa isang lugar nagba-bonding o di kaya&lt;br /&gt;eh nag pupulong tungkol sa kanilang mga organisasyon or samahan, yung iba nman&lt;br /&gt;eh umuuwi sa kanilang pamilya dahil pagkakataon na nila para makasama. at yung&lt;br /&gt;iba eh pumapasok kc me kailangang tapusin pero overtime pay naman, kung iisipin&lt;br /&gt;natin isang araw lang to pero pwede tayong maraming gawin.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;ako! ano ba ang dapat kung gawin sa araw na ito?&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;as of now wala pa ko naiisip kung ano ang dapat kung gawin kase di ako naka prepare&lt;br /&gt;kc kahapon di pa sure if me pasok kami or wala, marami kase akong nadidinig na baka&lt;br /&gt;daw ipampalit araw yon ng sataurday kc ipit na araw. but at the last min. nagbago ng&lt;br /&gt;isip ng mga bossing namin at ginawang 3 days ang bakasyon namin so in other words&lt;br /&gt;monday na ang balik namin sa work. syempre masaya ako ng nalaman ko yung news&lt;br /&gt;na yon kc bakasyong engrande na naman, pero panandalian lng ang sayang yon kase&lt;br /&gt;biglang naisip ko ano bang ikinabuti ng 3 araw na walang pasok. yes makapagpahinga&lt;br /&gt;nga ako ng 3 days pero pero me kulang pa rin andon yung lungkot, kc wala naman ako&lt;br /&gt;sa PINAS para gawin yung mga nasabi ko sa taas. sarap sana kung andon ako, pwede&lt;br /&gt;akong umuwi sa pamilya ko at makipag bonding sa loob ng 3 araw na bakasyon, pag&lt;br /&gt;naiisip ko ang hirap talaga ng malayo sa kanila, pero ito talaga yata ang kapalit ng medyo&lt;br /&gt;konteng malaking kita kailangang mag sakripisyo. pag naiiisip ko nga yong dati na sa&lt;br /&gt;PINAS pa ko nag tatrabaho maliit lng ang kita tama lng sa pang sarili pangangailangan,pero doon alam ko masaya ako kc nga nakakasama sila sa mahahalagang araw ng buhay ko, kaya lang we need to face the reality na hindi kami pwedeng magsama sama dahil sa hirap ng buhay sa atin. kaya eto ako now..... isa sa mga OFW na nakikipag sapalaran para sa pamilyang umaasa sa akin.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;actually di ko naman pinagsisisihan kung naging isa akong manggagawa sa ibang bansa,&lt;br /&gt;thankful nga ako kase malaki ang naitutulong nito sa akin at maging sa family ko, naibibigayko ang kanilang mga needs, at simula ng maging OFW ako marami ng magagandang bagay nabago sa life ko. at bago ko nman na achieve yon eh dumaan ako sa maraming sacrifices,hirap kung paano mapalayo sa pamilya, hirap ng pag me sakit eh walang mag babantay or mag aalaga , hirap ng pag me dumarating na dagok sa buhay eh walang makapitan.minsan nakakaranas ako ng sobrang homesick at gusto ko ng umuwi pero di pwede kciniisip yung pamilya na umaasa.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;hirap talaga at alam ko isa lang ako ang me ganitong karanasan, marami na at darami&lt;br /&gt;pa ang makakaranas kase madami pa rin ang umaalis sa ating bansa para makipag&lt;br /&gt;sapalaran dahil sa hirap ng buhay, at good luck na lng sa kanila sana maging maganda&lt;br /&gt;rin ang kanilang mapuntahan..&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;para sa lahat ng OFW........&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;kay hirap pala, ang mangibang bansa&lt;br /&gt;lalo't di sanay, mawalay sa pamilya&lt;br /&gt;lagi mo silang, iniisip at inaalala&lt;br /&gt;kung sa paglisan mo, paano na sila&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;ayaw man natin, sa kanila'y lumayo&lt;br /&gt;nguni't sa hirap ng buhay, tayo ay humayo&lt;br /&gt;upang makatulong, sa kanilang kailangan&lt;br /&gt;di natin alintana, ang kahihinatnan&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;sa pagsapit natin, sa bansang banyaga&lt;br /&gt;para tayong nangangapa, na tila tulala&lt;br /&gt;natatakot, nag aalala o di kaya'y nangangamba&lt;br /&gt;kung anong buhay ba, sa atin ay nakaamba&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;pagsapit ng unang, araw sa trabaho&lt;br /&gt;di natin alam, kung pano makihalubilo&lt;br /&gt;dahil sa ibang lengwahe, at estilo&lt;br /&gt;nag tyaga na lang tayo, sa mustra at alerto&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;hirap ng trabaho, ay di natin alintana&lt;br /&gt;para lng kumita, nang sapat at tama&lt;br /&gt;upang sa pamilya, ay may ipadala&lt;br /&gt;nang kahit paano, sila'y guminhawa&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;sabi nila, tayo'y isang bayani&lt;br /&gt;dahil sa hirap, at sakripisyong nangyari&lt;br /&gt;ngunit para sa kanila, lahat kayang tiisin&lt;br /&gt;maibigay lamang, ang bawat naisin&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;siguro nabasa nyo na yang tula na yan kc na eh post ko na yan dati, pero&lt;br /&gt;inulit ko para pag nabasa nyo ang entry ko sa araw na ito ay maramdaman&lt;br /&gt;nyo kung gaano kyo kaimportante sa mundong ito..di lang tayo isang bayani&lt;br /&gt;para sa ating pamilya kung hindi bayani rin tayo sa ating bansa.&lt;br /&gt;para sa lahat ng tulad kong manggagawa, saan mang lugar mapa PINAS or&lt;br /&gt;abroad man....saludo ako sa inyo.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;mabuhay tayong lahat........at pag palain tayo ng poong maykapal.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-8216985666250184807?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/8216985666250184807/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=8216985666250184807&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8216985666250184807'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8216985666250184807'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/05/mayo-uno.html' title='MAYO UNO.......'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SfrU8Y5rGTI/AAAAAAAAALY/MxnXQ4pFUg4/s72-c/9757dc7f7131c328.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-3034400300625985982</id><published>2009-04-29T03:50:00.000-07:00</published><updated>2009-05-13T05:34:14.300-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kaibigan.'/><title type='text'>Nagkatagpong Muli.........</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;akala ko hanggang don na lng talaga, akala ko di na kami magkikita,&lt;br /&gt;akala ko tapos na ang lahat,pero talagang mapag biro ang tadhana&lt;br /&gt;gagawa at gagawa sya ng way para makausap at makita mo yung tao&lt;br /&gt;na sa akala ko ay di ko na makikita............&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;paano ko ba makakalimutan ang isang tao na naging bahagi ng buhay&lt;br /&gt;ko since dumating ako sa bansang taiwan. isang tao na sa unang araw&lt;br /&gt;pa lang ng aming pagkikita eh nakaramdam ako ng kapanatagan sa&lt;br /&gt;aking dibdib. sya ang nagturo sa kin ng maraming bagay tulad na lng&lt;br /&gt;kung paano magsalita ng kanilang lengwahe, kung paano gumamit ng&lt;br /&gt;mga karaniwang bagay na ginagamit nila sa pang araw araw.... na sa&lt;br /&gt;pinas ay di ko nakita at nagagamit, sya rin ang naging daan upang&lt;br /&gt;makilala ko pa ang ibang trabahador sa kompanya na aming pinagta&lt;br /&gt;trabahuhan, kasama sama ko sa gimikan at naging karamay ko rin pag&lt;br /&gt;minsan na me dagok na dumarating sa king buhay.&lt;br /&gt;pero me time talaga na kahit anong lapit na sa isa't isa eh kailangan&lt;br /&gt;maghiwalay pa rin sa mga kadahilanang..... oppsss di po yan lalaki sa&lt;br /&gt;buhay ko, isa syang matalik na kaibigan na kahit magkaiba kami ng&lt;br /&gt;salita, kultura at bansang kinalakihan eh nakakasundo ko sa maraming bagay.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;para sayo to...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;simple lang naman, ang aking pangarap&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;tulad ng magtrabaho, at kumita ng sapat&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;subali't biglang, nabago ang lahat&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;tama nga ba o hinde, ito ba ang nararapat&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;napadpad ako, sa bansang TAIWAN&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;pilit na iniwan, bansang sinilangan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;dito'y may nakilala, na isang kaibigan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;isa syang dalaga, SHAWON ang pangalan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa unang pagkikita, ako ay naaalangan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;natatakot lumapit, baka di magkaintindihan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;biglang sambit nya kain, salamat at mahal kita&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;sa kanyang tinuran, ako'y nabigla at natuwa&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;nagkasundo kami , at ako ay nasanay&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;sa lahat ng gawain, at pag kain ng sabay&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;pag oras ng pahinga, lagi kming kwentuhan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;kaya lengwahe nila, ay aking natutunan&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ngunit isang umaga, ako ay nabigla&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;sa narinig kong balita, na sya'y mag reresign na&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;madaming tanong, at mga haka haka&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;kung anong dahilan, ay itatanong ko pa&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;pagkakita ko sa kanya, ako ay lumapit&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;tinanong ko sya, anong dahilan at bakit&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;bigla syang humikbi, at nagsalitang pilit&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;at nang malaman ko, ako ay napapikit&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ang aking kaibigan, ay umibig na pala&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;sa isang lalaki, kailan lng nakilala&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;ibinigay ang lahat, halos di na nagtira&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;kaya pala sya mag reresign, dahil sa dinadala&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ginawa ko yan tulang yan para sa kanya wala syang closure kase di&lt;br /&gt;na kmi nakapag usap ng ayos basta nawalan na lng kmi ng communication&lt;br /&gt;bigla syang nag resign at ako naman halos 1 year nag stay ng PILIPINAS.&lt;br /&gt;pero pag balik ko dito halos more than a year na rin akong nag stay at wala&lt;br /&gt;pa rin akong balita sa kanya, until makita ko yung isang common freind namin&lt;br /&gt;kinuha ko agad yung cp # nya then call ko agad , tapos nagkita kmi di magkamayaw&lt;br /&gt;na kumustahan tapos na meet ko ang husband nya at nagulat ako kc ang laki&lt;br /&gt;na ng anak nya...grabe ang saya ko sarap pala ng pakiramdam pag yong tao na naging&lt;br /&gt;parte ng buhay mo eh biglang nawala tapos sa tagal ng panahon eh muli mo syang&lt;br /&gt;makikita. at sa pag uusap namin pinasalamatan ko sya sa lahat lahat ng ginawa nya&lt;br /&gt;para sa akin. salamat freind and &lt;span style="font-size:130%;color:#ffff00;"&gt;HAPPY BIRTHDAY TO YOU.....&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***************************************************************&lt;br /&gt;sa nga po pala bago ko makalimutan gusto ko lng po pasalamatan si &lt;a href="http://palipasan.blogspot.com/"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;POPE&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;sa pagbibigay nya sa kin ng award na naidikit ko na sa may gilid ng aking blog.&lt;br /&gt;maraming maraming salamat po sa mga bumibisita dito sa aking munting&lt;br /&gt;tahanan, bukas po ang pintuan ng tahanang ito para sa inyong lahat..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;span style="color:#ffff66;"&gt;MARAMING SALAMAT AT GOD BLESS YOU ALL&lt;/span&gt;......&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-3034400300625985982?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/3034400300625985982/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=3034400300625985982&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3034400300625985982'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3034400300625985982'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/nagkatagpong-muli.html' title='Nagkatagpong Muli.........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-3563598486863475311</id><published>2009-04-20T07:01:00.000-07:00</published><updated>2009-04-20T07:18:17.925-07:00</updated><title type='text'>THE BEAUTY OF FRIENDSHIP.....</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SeyECaCPAQI/AAAAAAAAAKw/n6kD8Q1eVNk/s1600-h/freinds.bmp"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326777636155752706" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 319px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SeyECaCPAQI/AAAAAAAAAKw/n6kD8Q1eVNk/s400/freinds.bmp" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;What is life without beauty, as far as the eye can see,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Is beauty really skin deep? That's a question for you&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;and me,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Beyond our senses, beyond our sight, a friendship so&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;amazing like angels in the skies,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Only our heart can see its beauty and not with our eyes.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Two friends came together as destiny holds them in a&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;path,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;A path filled with thorns and stones, i doubt the &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;friendship will last,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;In the beginning, it all seems so perfect that they &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;become best of friends,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;They shared their joys and laughter and were sure that &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;their friendship will never end.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;One day on the path of friendship it rained till the&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;path was so bad,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;They couldnt see their way at all, and they started to&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;get mad,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;They struggled and they teared till they couldnt hold &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;on much more,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;That was when they blamed each other and started a cold&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;war.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;They screamed and they cursed and they fought all day&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;long,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;As beauty in their friendship fades, they realized that&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;their friendship was wrong,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Suddenly, they stopped and split up and walked in &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;opposite directions,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Never turning back to see the other, thinking they made &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;the right decision.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;After a short time, they both parted and split,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;They knew that friendship is something that they &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;shouldnt quit,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;They both turned their heads and saw their best friend,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;And from that day on their friendship never end.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;I wonder how a friendship so weird and yet so strong,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Could hold so much stress and problems and still last&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;so long,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Maybe that's the beauty of friendship that appears once &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;in a blue moon,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;I've found mine and hoping that you'll find yours &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;someday and that someday shall be soon..&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-3563598486863475311?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/3563598486863475311/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=3563598486863475311&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3563598486863475311'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3563598486863475311'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/beauty-of-friendship.html' title='THE BEAUTY OF FRIENDSHIP.....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SeyECaCPAQI/AAAAAAAAAKw/n6kD8Q1eVNk/s72-c/freinds.bmp' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-8313329635142380678</id><published>2009-04-17T07:27:00.000-07:00</published><updated>2009-04-18T05:58:21.930-07:00</updated><title type='text'>The Big ROCKS........</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;One day, an expert in time management was speaking to a group of business&lt;br /&gt;students. To drive home a point, he used an illustration those students will never&lt;br /&gt;forget. As he stood in front of the group of high powered overachievers he said,&lt;br /&gt;"Okay, it is time for a quiz." Then he pulled out a one-gallon, wide-mouthed Mason jar&lt;br /&gt;and set it on the table in front of him. Then he produced about a dozen fist-sized rocks&lt;br /&gt;and carefully placed them, one at a time, into the jar. When the jar was filled to the top&lt;br /&gt;and no more rocks would fit inside, he asked, "Is this jar full?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Everyone in the class said, "Yes." The management expert asked, "Really?"&lt;br /&gt;He reached under the table and pulled out a bucket of gravel. Then he dumped&lt;br /&gt;some gravel in and shook the jar causing pieces of gravel to work themselves down&lt;br /&gt;into the space between the big rocks. Then he asked the group once more,&lt;br /&gt;"Is the jar full?" By this time the class was on to him. "Probably not," one of them&lt;br /&gt;answered. "Good!" he replied. He reached under the table and brought out a bucket&lt;br /&gt;of sand. He started dumping the sand in the jar and it went into all of the spaces left&lt;br /&gt;between the rocks and the gravel. Once more he asked the question, "Is this jar full?&lt;br /&gt;" No!" the class shouted. Once again he said, "Good." Then he grabbed a pitcher of&lt;br /&gt;water and began to pour it in until the jar was filled to the brim.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;At this point he looked at the class and asked,&lt;br /&gt;"What is the point of this illustration?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;One eager beaver raised his hand and said, "The point is, no matter how full&lt;br /&gt;your schedule is, if you try really hard you can always fit some more things in it!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"No," the speaker replied, "that's not the point.&lt;br /&gt;The truth this illustration teaches us is:&lt;br /&gt;If you don't put the big rocks in first, you'll never get them in at all."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;What are the 'big rocks' in your life? Your children; Your loved ones;&lt;br /&gt;Your education; Your dreams; A worthy cause; Teaching or mentoring others;&lt;br /&gt;Doing things that you love; Time or yourself; Your health; Your significant other.&lt;br /&gt;Remember to put these BIG ROCKS in first or you'll never get them in at all.&lt;br /&gt;If you sweat the little stuff (the gravel, the sand) then you'll fill your life with little&lt;br /&gt;things you worry about that don't really matter, and you'll never have the real quality&lt;br /&gt;time you need to spend on the big, important stuff (the big rocks).&lt;br /&gt;So, tonight, or in the morning, when you are reflecting on this short story,&lt;br /&gt;ask yourself this question: What are the 'big rocks' in my life?&lt;br /&gt;Then, put those in your jar first. Don't forget God!&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-8313329635142380678?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/8313329635142380678/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=8313329635142380678&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8313329635142380678'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8313329635142380678'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/big-rocks_17.html' title='The Big ROCKS........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-6242673962096016910</id><published>2009-04-14T03:25:00.000-07:00</published><updated>2009-04-14T03:52:31.269-07:00</updated><title type='text'>A Very Touching Story....</title><content type='html'>A little girl had been shopping with her Mom in Target. She must have&lt;br /&gt;been 6 years old, this beautiful red haired, freckle faced image of&lt;br /&gt;innocence. It was pouring outside. The kind of rain that gushes over the&lt;br /&gt;top of rain gutters, so much in a hurry to hit the earth it has no time&lt;br /&gt;to flow down the spout. We all stood there under the awning and just&lt;br /&gt;inside the door of the Target.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We waited, some patiently, others irritated because nature messed up&lt;br /&gt;their hurried day. I am always mesmerized by rainfall. I got lost in the&lt;br /&gt;sound and sight of the heavens washing away the dirt and dust of the&lt;br /&gt;world. Memories of running, splashing so carefree as a child came&lt;br /&gt;pouring in as a welcome reprieve from the worries of my day.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The little voice was so sweet as it broke the hypnotic trance we were&lt;br /&gt;all caught in "Mom, let's run through the rain," she said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"What?" Mom asked.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Let 's run through the rain!" She repeated.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"No, honey. We'll wait until it slows down a bit," Mom replied.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This young child waited about another minute and repeated: "Mom, let's&lt;br /&gt;run through the rain,"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"We'll get soaked if we do," Mom said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"No, we won't, Mom. That's not what you said this morning," the young&lt;br /&gt;girl said as she tugged at her Mom's arm.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This morning? When did I say we could run through the rain and not get&lt;br /&gt;wet?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Don't you remember? When you were talking to Daddy about his cancer,&lt;br /&gt;you said, 'If God can get us through this, he can get us through&lt;br /&gt;anything!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The entire crowd stopped dead silent. I swear you couldn't hear anything&lt;br /&gt;but the rain. We all stood silently. No one came or left in the next few&lt;br /&gt;minutes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mom paused and thought for a moment about what she would say. Now some&lt;br /&gt;would laugh it off and scold her for being silly. Some might even ignore&lt;br /&gt;what was said. But this was a moment of affirmation in a young child's&lt;br /&gt;life. A time when innocent trust can be nurtured so that it will bloom&lt;br /&gt;into faith.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Honey, you are absolutely right. Let's run through the rain. If GOD&lt;br /&gt;let's us get wet, well maybe we just needed washing," Mom said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Then off they ran. We all stood watching, smiling and laughing as they&lt;br /&gt;darted past the cars and yes, through the puddles. They held their&lt;br /&gt;shopping bags over their heads just in case. They got soaked. But they&lt;br /&gt;were followed by a few who screamed and laughed like children all the&lt;br /&gt;way to their cars.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And yes, I did. I ran. I got wet. I needed washing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Circumstances or people can take away your material possessions, they&lt;br /&gt;can take away your money, and they can take away your health. But no one&lt;br /&gt;can ever take away your precious memories...So, don't forget to make&lt;br /&gt;time and take the opportunities to make memories everyday. To everything&lt;br /&gt;there is a season and a time to every purpose under heaven.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;I HOPE YOU STILL TAKE THE TIME TO RUN THROUGH THE RAIN.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;They say it takes a minute to find a special person, an hour to&lt;br /&gt;appreciate them, a day to love them, but then an entire life to forget&lt;br /&gt;them. Send this to the people you'll never forget and remember to also&lt;br /&gt;send it to the person who sent it to you. It's a short message to let&lt;br /&gt;them know that you'll never forget them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Take the time to live!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keep in touch with your friends, you never know when you'll need each&lt;br /&gt;other -- and don't forget to run in the rain!&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-6242673962096016910?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/6242673962096016910/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=6242673962096016910&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/6242673962096016910'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/6242673962096016910'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/very-touching-story.html' title='A Very Touching Story....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-3002659079048727614</id><published>2009-04-09T03:42:00.000-07:00</published><updated>2009-04-09T04:40:41.309-07:00</updated><title type='text'>Can You Sleep While The Wind Blows?</title><content type='html'>Years ago, a farmer owned land along the Atlantic seacoast.&lt;br /&gt;He constantly advertised for hire hands. Most people were&lt;br /&gt;reluctant to work on farms along the Atlantic. They dreaded&lt;br /&gt;the awful storms that raged across the Atlantic,&lt;br /&gt;wreaking havoc on the buildings and crops.&lt;br /&gt;As the farmer interviewed applicants for the job,&lt;br /&gt;he received a steady stream of refusals.&lt;br /&gt;Finally, a short, thin man, well past middle age, approached the&lt;br /&gt;farmer.&lt;br /&gt;" are you a good farm hand?" the farmer asked him.&lt;br /&gt;"Well, i can sleep when the wind blows," answered the little man.&lt;br /&gt;Although puzzled by this answer, the farmer, desperate for&lt;br /&gt;help, Hired him. The little man worked well around the farm, busy from&lt;br /&gt;dawn to dusk, and the farmer felt satisfied with the man's work.&lt;br /&gt;Then one night the wind howled loudly in from offshore.&lt;br /&gt;Jumping out of bed, the farmer grabbed a lantern and rush next door&lt;br /&gt;to the hired hand's sleeping quarters. He shook the little man and yelled,&lt;br /&gt;"Get up! A storm is coming! Tie things down before they blow away!"&lt;br /&gt;The little man rolled over in bed and said firmly,&lt;br /&gt;"No Sir. I told you, I can sleep when the wind blows. "Enarged by the&lt;br /&gt;response, the farmer was tempted to fire him on the spot. Instead,&lt;br /&gt;he hurried outside to prepare for the storm.&lt;br /&gt;To his amazement, he discovered that all of the haystacks&lt;br /&gt;had been covered with tarpaulins. The cows were in the barn, the&lt;br /&gt;chickens were in the coops, and the doors were barred. The shutters&lt;br /&gt;were tightly secured. Everything was tied down. Nothing could blow&lt;br /&gt;away. The farmer then understood what his hired hand meant, so&lt;br /&gt;he returned to his bed to also sleep while the wind blew.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ffff33;"&gt;Moral of this story.........&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When you're prepared, spiritually, mentally, and physically, you&lt;br /&gt;have nothing to fear. Can you sleep when the wind blows through&lt;br /&gt;your life?&lt;br /&gt;The hired hand in the story was able to sleep because he had&lt;br /&gt;secured the farm against the storm. We secure ourselves against&lt;br /&gt;the storms of life by grounding ourselves in the Word of God.&lt;br /&gt;We don't need to understand, we just need to hold His hand to&lt;br /&gt;have peace in the middle of the storms.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ffff00;"&gt;God bless you all and have a blessed holy week.........&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-3002659079048727614?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/3002659079048727614/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=3002659079048727614&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3002659079048727614'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3002659079048727614'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/can-you-sleep-while-wind-blows.html' title='Can You Sleep While The Wind Blows?'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4510597925768260562</id><published>2009-04-06T21:34:00.000-07:00</published><updated>2009-04-12T05:17:18.368-07:00</updated><title type='text'>A Lenten Reflection....</title><content type='html'>Theres is no doubt it, Lent strikes a chord and touches something deep down in all our hearts, as it presents us with challenge to reject sin and to be faithful to the God of love. Fasting, prayer and alms-giving have been traditionally the central elements of Lent for the Christian. They are the tools which we have been taught to use, in order to edge closer to God, as we continue our journey through life. For some, Lent means giving up alcohol ang going off cigarettes, while others see it as a time for giving to famine relief and for going to church daily. Whatever type of penance we undertake, our motive is all important. If we fast and deprive ourselves of food and simply to have a slimmer figure, or if we give alms to establish a reputation as a do gooder in the parish or community our efforts are of little avail. We have received our reward and are no closer to God.&lt;br /&gt;And the start of his public ministry, Jesus went into the desert for forty days and it is because of this that we must keep the holy season of Lent. We relive his experience in an attempt to establish a deeper bond and a closer freindship between God and ourselves. The journey we makes is an inward one, into the wilderness of our innermost self, to stand before God in all sincerity and truth. This helps us to see ourselves as we really are and as we take stock of what we are doing with our time and talents, we become more aware of our own sinfulness. The need to change and renew the struggle againts evil by prayer, fasting and penance becomes painfully obvious. The penance we perform should make us realize that the spiritual things of life are more important than the materials. As we become concious of our own faults, we realize that changes need to be made.&lt;br /&gt;If we happen to be one of those people whose specialty is always to assume the worst in everyone, perhaps it's time to take a hard look at our gossiping, backbiting, and scanda mongering. A simple vow to hold our tongue might prove a useful medicine. We could make a resolution to be pleasant to the pperson with whom we always seem to clash and whom we just cannot stand. What would be wrong with giving up alcohol and gambling if they are the cause of friction and unhappiness in the home? Daily prayer is of importance to us all, as it is the vital-line in our freindship with God. Our invitation to a personal relationship with Christ cannot be achieved without prayer. We must give top priority to this exercise, which strengthens our faith and trust and bring us closer to Him. Lent is a time for soul searching. It is a season when we are challenged to measure up to the call of God in various aspects of life and to take practical steps to face the evil of sin and sinfulness spoils our growth in the love of God. Lent is a season of grace to be taken seriously, if we intend it to be a purifying experience of vital spiritual worth.&lt;br /&gt;The challenge of saying "NO" to ourselves ang "YES" to God is what constitutes the struggle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color:#ffff66;"&gt;Lent is the time for us to reflect and repent for the wrongdoings that we have done&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4510597925768260562?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4510597925768260562/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4510597925768260562&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4510597925768260562'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4510597925768260562'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/lenten-reflection.html' title='A Lenten Reflection....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-2809184910602483180</id><published>2009-04-01T04:53:00.001-07:00</published><updated>2009-04-01T05:31:08.719-07:00</updated><title type='text'>Why Do We Love Ba?</title><content type='html'>why do we love ba?&lt;br /&gt;so we can have somebody to talk to?&lt;br /&gt;someone who can be there pag gusto natin gumala?&lt;br /&gt;a person na pwedeng manlibre sa atin?&lt;br /&gt;taong magbibitbit ng gamit mo?&lt;br /&gt;ALALAY for short!&lt;br /&gt;eh pano kung di ka nya mahal?&lt;br /&gt;would you still love him/her?&lt;br /&gt;would you still continue to care for that person?&lt;br /&gt;bakit naman hinde?&lt;br /&gt;you didnt love that person para magkaroon ka ng alalay,&lt;br /&gt;magkaroon ka ng instant meal dahil libre,&lt;br /&gt;taong gagawa ng assignments mo or projects,&lt;br /&gt;or taong mahihila mo if you want to go out...&lt;br /&gt;if thats what you think about love well sorry&lt;br /&gt;ang BABAW mo!&lt;br /&gt;loving a person doesn't need to have a criteria na dapat&lt;br /&gt; maganda o guwapo,&lt;br /&gt;dapat mabait or understanding,&lt;br /&gt;kasi once you fall inlove you take the risk of accepting dat person&lt;br /&gt;kahit maingay sya matulog, yung hilik ng hilik&lt;br /&gt;kahit matakaw sya o sobrang fat na hindi kayo kasya pag puno ang jeep!&lt;br /&gt;kahit sobrang moody nya na kulang na lang ay sapakin mo sa inis!&lt;br /&gt;yung sobrang selosa/seloso na pati barkada pinagseselosan..&lt;br /&gt;badtrip diba?&lt;br /&gt;and yung napaka-arte OA kung baga!&lt;br /&gt;o kahit ano pang things that would turn you off...&lt;br /&gt;hirap tlaga magmahal trying to be PERFECT kase&lt;br /&gt;gusto mong magtagal pero hindi yun ang sagot sa lahat...&lt;br /&gt;ACCEPTING the real person fully&lt;br /&gt;kase if you said na mahal mo sya you dont need&lt;br /&gt;to find answers kung bakit mo sya mahal...&lt;br /&gt;kase lahat ng tao nagbabago but if you accept&lt;br /&gt;that person magbago man sya in the middle of your&lt;br /&gt;relationship hindi ka masasaktan kase you know that darating&lt;br /&gt;din yun.. tsaka tanggap mo sya ng buo...&lt;br /&gt;mahirap gawin pero masarap subukan dahil&lt;br /&gt;wala ng sasaya pa if you let one person feel na&lt;br /&gt;MAHAL NA MAHAL mo sya without asking 4 anything in&lt;br /&gt;return...&lt;br /&gt;then you can say wow un pla ang  LOVE!&lt;br /&gt;Being happy doesn't mean everything's perfect.&lt;br /&gt;It means you've decided to see beyond the imperfections....&lt;br /&gt;Do you know I exist, just to promise you this,&lt;br /&gt;Endlessly to be true to you,&lt;br /&gt;And if you answer my prayer,&lt;br /&gt;I cross my heart and I'd swear&lt;br /&gt;Endlessly to be true to you,&lt;br /&gt;And if you'd only see&lt;br /&gt;How beautiful you and I would be,&lt;br /&gt; endlesslyNakakatawa talaga ang love.&lt;br /&gt;Isa siyang napakalaking oxymoron.&lt;br /&gt;Lahat ng pwede mong masabi sa kanya,&lt;br /&gt;baliktarin mo at totoo pa rin.&lt;br /&gt;Ang labo diba? Pero ang linaw.&lt;br /&gt;Masaya magmahal. Malungkot magmahal.&lt;br /&gt;Di mo naiintindihan pero naiintindihan mo.&lt;br /&gt;Walang rason. Maraming rason.&lt;br /&gt;Di mo na kaya, pero kaya mo pa rin.&lt;br /&gt;Masakit magmahal. Pero okey lang. Sus, ano ba talaga?!&lt;br /&gt;May kaibigan ako, sabi niya dati "Love is only for stupid&lt;br /&gt;people."&lt;br /&gt;Nakakatawa kasi laude ang standing niya,&lt;br /&gt;pero dumating ang panahon, na-in-love din ang hunghang.&lt;br /&gt;At ayun, tanga na siya ngayon.&lt;br /&gt;Lahat kasi ng nahahawakan ng love nagiging oxymoron din.&lt;br /&gt;O kaya paminsan, nagiging moron lang.&lt;br /&gt;Hindi lang kasi basta baliktaran ang pag-ibig.&lt;br /&gt;Lahat ng bagay nababaligtad din niya.&lt;br /&gt;Lahat ng malalakas na tao, humihina.&lt;br /&gt;Ang mayayabang, nagpapakumbaba.&lt;br /&gt;Ang mga walang pakialam, nagiging Mother Teresa.&lt;br /&gt;Ang mga henyo, nauubusan ng sagot.&lt;br /&gt;Ang malulungkot, sumasaya.&lt;br /&gt;Nakakatawa talaga.&lt;br /&gt;Lalo na kapag dumadating siya sa mga taong ayaw  na talaga&lt;br /&gt;magmahal.&lt;br /&gt;Napansin ko nga eh. Parang kung gusto mo lang ma-in-love ulit,&lt;br /&gt;sabihin mo lang ang magic words na&lt;br /&gt;"Ayoko na ma-inlove!" biglang WACHA!&lt;br /&gt;Ayan na siya.Nang-aasar. Magpapaasar ka naman.&lt;br /&gt;Di ba nakakatawa rin na pagdating sa problema ng ibang tao,&lt;br /&gt;ang galing galing mo?&lt;br /&gt;Pero 'pag problema mo na yung pinag-uusapan parang nawawalan&lt;br /&gt;ng saysay lahat ng ipinayo mo dun sa namomroblemang tao?&lt;br /&gt;Naiisip mong wala namang mali dun sa mga sinabi mo. Pero bakit&lt;br /&gt;parang wala ring tama? Bali-baliktad din ang nasasabi ng mga&lt;br /&gt;taong tinamaan ng madugong pana ng&lt;br /&gt;pag-ibig. "Ngayon ko lang nalaman ganito pala.&lt;br /&gt;Sabi ko na eh!" "Ang sarap mabuhay.&lt;br /&gt;Pwede na 'ko mamatay. Now na!"&lt;br /&gt;At hindi lang 'yon. Ang sarap din pagtawanan&lt;br /&gt;ng mga taong alam naman nilang masasaktan lang sila eh&lt;br /&gt;magpapatihulog pa rin sa bangin ng pag-ibig.&lt;br /&gt;Tapos 'pag luray-luray na yung puso nila,   siyempre hindi&lt;br /&gt;sila yung may kasalanan.&lt;br /&gt;Siya! "Bakit niya 'ko sinaktan?"&lt;br /&gt;May kasama pang pagsuntok sa pader yon, at   pagbabagsak ng&lt;br /&gt;pinto.&lt;br /&gt;Hayop talaga. Mauubos ang buong magdamag ko kakasabi ng mga&lt;br /&gt;bagay na nakakatawa 'pag pag-ibig na ang pinag-usapan.&lt;br /&gt;Ang daming beses ko na kasi siya nakasalubong kaya masasabi ko&lt;br /&gt;nang eksperto na 'ko.&lt;br /&gt;Pero wala pa rin akong alam. Pero ang pinakanakakatawa sa&lt;br /&gt;lahat ay ang katotohanang&lt;br /&gt;kapag gusto magpatawa ng pag-ibig,&lt;br /&gt; ipusta na mo na lahat ngari-arian mo dahil siguradong ikaw ang punchline.&lt;br /&gt; Nakakatawa no?&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-2809184910602483180?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/2809184910602483180/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=2809184910602483180&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2809184910602483180'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2809184910602483180'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/04/why-do-we-love-ba.html' title='Why Do We Love Ba?'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4218743929448427944</id><published>2009-03-20T03:33:00.000-07:00</published><updated>2009-03-20T04:00:59.317-07:00</updated><title type='text'>Trees That Wood......</title><content type='html'>Once there were three trees on a hill in the woods. They were&lt;br /&gt;discussing their hopes and dreams when the first tree said, "Someday I&lt;br /&gt;hope to be a treasure chest. I could be filled with gold, silver and&lt;br /&gt;precious gems. I could be decorated with intricate carving and&lt;br /&gt;everyone would see the beauty."&lt;br /&gt;Then the second tree said, "Someday I will be a mighty ship. I will&lt;br /&gt;take kings and queens across the waters and sail to the corners of the&lt;br /&gt;world. Everyone will feel safe in me because of the strength of my&lt;br /&gt;hull."&lt;br /&gt;Finally the third tree said, "I want to grow to be the tallest and&lt;br /&gt;straightest tree in the forest. People will see me on top of the hill&lt;br /&gt;and look up to my branches, and think of the heavens and God and how&lt;br /&gt;close to them I am reaching. I will be the greatest tree of all time&lt;br /&gt;and people will always remember me."&lt;br /&gt;After a few years of praying&lt;br /&gt;that their dreams would come true,&lt;br /&gt;group of woodsmen came upon the trees. When one came to the first tree&lt;br /&gt;he said, "This looks like a strong tree, I think I should be able to&lt;br /&gt;sell the wood to a carpenter" ... and he began cutting it down. The&lt;br /&gt;tree was happy, because he knew that the carpenter would make him into&lt;br /&gt;a treasure chest.&lt;br /&gt;At the second tree a woodsman said, "This looks like a strong tree, I&lt;br /&gt;should be able to sell it to the shipyard." The second tree was happy&lt;br /&gt;because he knew he was on his way to becoming a mighty ship.&lt;br /&gt;When the woodsmen came upon the third tree, the tree was frightened&lt;br /&gt;because he knew that if they cut him down his dreams would not come&lt;br /&gt;true. One of the woodsmen said, "I don't need anything special from my&lt;br /&gt;tree so I'll take this one", and he cut it down.&lt;br /&gt;When the first tree arrived at the carpenters, he was made into a feed&lt;br /&gt;box for animals. He was then placed in a barn and filled with&lt;br /&gt;hay.&lt;br /&gt;This was not at all what he had prayed for. The second tree was cut&lt;br /&gt;and made into a small fishing boat. His dreams of being a mighty ship&lt;br /&gt;and carrying kings had come to an end. The third tree was cut into&lt;br /&gt;large pieces and left alone in the dark. The years went by, and the&lt;br /&gt;trees forgot about their dreams.&lt;br /&gt;Then one day, a man and woman came to the barn. She gave birth and&lt;br /&gt;they placed the baby in the hay in the feed box that was made from the&lt;br /&gt;first tree. The man wished that he could have made a crib for the&lt;br /&gt;baby, but this manger would have to do. The tree could feel the&lt;br /&gt;importance of this event and knew that it had held the greatest&lt;br /&gt;treasure of all time. Years later, a group of men got in the fishing&lt;br /&gt;boat made from the second tree. One of them was tired and went to&lt;br /&gt;sleep. While they were out on the water, a great storm arose and the&lt;br /&gt;tree didn't think it was strong enough to keep the men safe. The men&lt;br /&gt;woke the sleeping man, and he stood and said "Peace" and the storm&lt;br /&gt;stopped. At this time, the tree knew that it had carried the King of&lt;br /&gt;Kings in its boat.&lt;br /&gt;Finally, someone came and got the third tree. It was carried through&lt;br /&gt;the streets as the people mocked the man who was carrying it. When&lt;br /&gt;they came to a stop, the man was nailed to the tree and raised in the&lt;br /&gt;air to die at the top of a hill. When Sunday came, the tree came to&lt;br /&gt;realize that it was strong enough to stand at the top of the hill and&lt;br /&gt;be as close to God as was possible, because Jesus had been crucified&lt;br /&gt;on it.&lt;br /&gt;_____________&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The moral of this story is that when things don't seem to be going&lt;br /&gt;your way, always know that God has a plan for you. If you place your&lt;br /&gt;trust in Him, He will give you great gifts. Each of the trees got what&lt;br /&gt;they wanted, just not in the way they had imagined. We don't always&lt;br /&gt;know what God's plans are for us. We just know that His ways are not&lt;br /&gt;our ways, but His ways are always best.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4218743929448427944?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4218743929448427944/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4218743929448427944&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4218743929448427944'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4218743929448427944'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/trees-that-wood.html' title='Trees That Wood......'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-8964005726501573285</id><published>2009-03-18T06:31:00.000-07:00</published><updated>2009-03-18T06:45:38.458-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A  STORY agian......'/><title type='text'>True Happiness......</title><content type='html'>A 92-year-old, petite, well-poised and proud man, who is fully&lt;br /&gt; dressed&lt;br /&gt;each morning by eight o'clock, with his hair fashionably coiffed&lt;br /&gt; and&lt;br /&gt;shaved perfectly, even though he is legally blind, moved to a&lt;br /&gt; nursing home today.&lt;br /&gt; His wife of 70 years recently passed away, making the move necessary.&lt;br /&gt;After many hours of waiting patiently in the lobby of the nursing home,&lt;br /&gt;he smiled sweetly when told his room was ready.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As he maneuvered his walker to the elevator, I provided a visual&lt;br /&gt;description of his tiny room, including the eyelet sheets that had been&lt;br /&gt;hung on his window.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"I love it," he stated with the enthusiasm of an eight-year-old&lt;br /&gt;having just been presented with a new puppy.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Mr. Jones, you haven't seen the room; just wait."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"That doesn't have anything to do with it," he replied.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Happiness is something you decide on ahead of time. Whether&lt;br /&gt;I like my room or not doesn't depend on how the furniture is arranged ...&lt;br /&gt;it's how I arrange my mind. I already decided to love it.&lt;br /&gt;"It's a decision I make every morning when I wake up. I have a choice;&lt;br /&gt; I can spend the day in bed recounting the difficulty I have with the parts&lt;br /&gt;of my body that no longer work, or get out of bed and be thankful for the&lt;br /&gt; ones that do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Each day is a gift, and as long as my eyes open, I'll focus on the new day&lt;br /&gt;and all the happy memories I've stored away. Just for this time in mylife.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Old age is like a bank account. You withdraw from what you've put in,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So my advice to you would be to deposit a lot of happiness in the bank account&lt;br /&gt; of memories! Thank you for your part in filling my Memory bank.&lt;br /&gt;I am still depositing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" Remember the five simple rules to be happy:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Free your heart from hatred&lt;br /&gt;2. Free your mind from worries.&lt;br /&gt;3. Live simply.&lt;br /&gt;4. Give more.&lt;br /&gt;5. Expect less.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-8964005726501573285?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/8964005726501573285/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=8964005726501573285&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8964005726501573285'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8964005726501573285'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/true-happiness.html' title='True Happiness......'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-7587706620890581661</id><published>2009-03-16T21:12:00.000-07:00</published><updated>2009-03-17T02:25:44.265-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A Story.....'/><title type='text'>I Wish You Enough....</title><content type='html'>&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;Recently I overheard a mother and daughter in their last moments&lt;br /&gt;together at the airport. They had announced the departure.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Standing near the security gate, they hugged and the mother said:&lt;br /&gt;"I love you and I wish you enough."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The daughter replied, "Mom, our life together has been more than&lt;br /&gt;enough. Your love is all I ever needed. I wish you enough, too, Mom."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;They kissed and the daughter left. The mother walked over to the window&lt;br /&gt;where I was seated. Standing there I could see she wanted and needed to cry.&lt;br /&gt;I tried not to intrude on her privacy but she welcomed me in by asking,&lt;br /&gt;"Did you ever say good-bye to someone knowing it would be forever?".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Yes, I have," I replied. "Forgive me for asking, but why is this a&lt;br /&gt;forever good-bye?"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"I am old and she lives so far away. I have challenges ahead and&lt;br /&gt;the reality is-- the next trip back will be for my funeral," she said.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"When you were saying good-bye, I heard you say, 'I wish you&lt;br /&gt;enough.' May I ask what that means?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"She began to smile. "That's a wish that has been handed down from&lt;br /&gt;other generations. My parents used to say it to everyone." She&lt;br /&gt;paused a moment and looked up as if trying to remember it in detail&lt;br /&gt;and she smiled even more. "When we said, 'I wish you enough,' we&lt;br /&gt;were wanting the other person to have a life filled with just enough&lt;br /&gt;good things to sustain them."&lt;br /&gt;Then turning toward me, she shared the following as if she were&lt;br /&gt;reciting it from memory.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough sun to keep your attitude bright no matter how&lt;br /&gt;gray the day may appear.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough rain to appreciate the sun even more.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough happiness to keep your spirit alive&lt;br /&gt;and everlasting.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough pain so that even the smallest of joys in life may&lt;br /&gt;appear bigger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough gain to satisfy your wanting.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough loss to appreciate all that you possess.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I wish you enough hellos to get you through the final good-bye.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;She then began to cry and walked away.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;They say it takes a minute to find a special person, an hour to&lt;br /&gt;appreciate them, a day to love them but then an entire life to forget&lt;br /&gt;them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;TAKE TIME TO LIVE.....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;To all my friends and loved ones,&lt;br /&gt;I WISH YOU ENOUGH...... ..&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-7587706620890581661?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/7587706620890581661/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=7587706620890581661&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/7587706620890581661'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/7587706620890581661'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/i-wish-you-enough.html' title='I Wish You Enough....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-1349025158506033154</id><published>2009-03-13T00:39:00.000-07:00</published><updated>2009-03-13T02:42:35.031-07:00</updated><title type='text'>Bata.....Bata....</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SboQJqCJ41I/AAAAAAAAAJg/LkQknm5_auY/s1600-h/1465178010_4fcbd7c7b6.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5312576468525114194" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 252px; CURSOR: hand; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SboQJqCJ41I/AAAAAAAAAJg/LkQknm5_auY/s400/1465178010_4fcbd7c7b6.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;____________________________________________________________________&lt;br /&gt;noong nakaraang araw, ako'y nanood ng balita&lt;br /&gt;ako ay nalungkot, sa aking nakita&lt;br /&gt;isang limang taong bata, nagpapalimos sa kalsada&lt;br /&gt;kapahamakan na hinaharap, ay sinasagupa nya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sadyang nakakatakot, ang kanyang ginagawa&lt;br /&gt;sumusugod sa sasakyan, upang manghingi ng awa&lt;br /&gt;ngunit minsan may taong, walang puso sa kapwa&lt;br /&gt;konting barya lng sa bulsa, pinagdadamutan pa sya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;nasaan na kaya, ang kanyang magulang&lt;br /&gt;bakit sya hinahayaang, magpalimos sa lansangan&lt;br /&gt;sya ba'y walang trabaho, o di kaya'y may karamdaman&lt;br /&gt;kaya anak ay pinanlimos, kumita kahit barya lng&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kawawa ang bata, kung sya ay ating titingnan&lt;br /&gt;sa murang edad nya, sya' y nahihirapan&lt;br /&gt;sa hirap ng buhay, na kanyang pinaglalabanan&lt;br /&gt;sanay may bukas pa, nasa kanya ay nakalaan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*********************************************&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;nakakalungkot isipin na me mga batang sa murang edad&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;eh nahahasa o di kaya ay naaabuso ang katawan sa paghahanapbuhay,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;kumita lng ng konte para maipangtawid gutom kasehodang ang maging &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;bunga pa non ay ang kapahamakan nila. may tanong sa aking &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;isipan na gusto kong ihanap ng kasagutan, nasaan na kya ang &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;kanilang mga magulang, bakit hinahayaan na ang anak nila ang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;maghanapbuhay samantalang obligasyon nila na alagaan at palakihin&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;ng ayos ang kanilang mga anak, bakit pa nila binigyan ng buhay kung &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;hirap at dusa rin lang nman ang ipadadanas nila. bakit di sila ang &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;magbanat ng buto para kumita ng sa ganon maibigay nila sa kanilang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;anak ang dapat na mapasakanya. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;sa pag kakaalam ko po "ang magulang me obligasyon sa anak,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;pero ang anak walang obligasyon sa magulang" dahil ang mga anak&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;don babawi sa magiging anak naman nila. alam ko po kanya kanya &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;tayong paniniwala at di tayo parepareho ng pagkakaalam, pero iisa &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;lng naman ang gusto kong ipahiwatig. na sana wag pabayaan ng magulang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;ang kanilang mga anak, ang dapat sa kanila pagmamahal, pagkalinga &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;di hirap at pagdurusa. sa bawat minuto , oras at araw na merong sanggol&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;na isinisilang ilang pa kaya ang magiging tulad nya?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;sana'y wala na.........&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-1349025158506033154?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/1349025158506033154/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=1349025158506033154&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/1349025158506033154'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/1349025158506033154'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/batabata.html' title='Bata.....Bata....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SboQJqCJ41I/AAAAAAAAAJg/LkQknm5_auY/s72-c/1465178010_4fcbd7c7b6.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-8675272985732802859</id><published>2009-03-11T06:29:00.000-07:00</published><updated>2009-03-11T06:35:48.388-07:00</updated><title type='text'>Lesson Of Love.....</title><content type='html'>&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Lessons of Love&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Each person who enters our life has a unique lesson to teach us. And it is only through these lessons that we learn about life, people, relationships and God.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone lies to you, it teaches you that things are not always as they seem. The truth is often far beneath the surface. Look beyond the masks people wear if you want to know their heart. And remove your own masks to let people know yours.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone steals from you, it teaches you that nothing is forever. Always appreciate what you have, for you never know when you might lose it. And never ever take your friends and family for granted because today is the only guarantee you have.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone inflicts an injury upon you, it teaches you that the human state is a fragile one. Protect and take care of your body as best you can; it's the only thing you are sure to have forever.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone mocks you, it teaches you that no two people are alike. When you encounter people who are different from you, don't judge them by how they look or act; instead base your opinion on the contents of their heart.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone breaks your heart, it teaches you that loving someone does not always mean that person will love you back. But don't turn your back on love because when you find the right person, the joy that one person brings will make up for all the past hurts put together -- times ten!!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone holds a grudge against you, it teaches you that everyone makes mistakes. When you are wronged, the most virtuous thing you can do is forgive the offender without pretense. Forgiving those who have hurt us is the most difficult and courageous thing anyone can do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When a loved one is unfaithful to you, it teaches you that resisting temptation is man's greatest challenge. Be vigilant in your resistance against all temptation. By doing so you, will be rewarded with an enduring sense of satisfaction far greater than the temporary pleasure by which you were tempted.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone cheats on you, it teaches you that greed is the root of all evil. Aspire to make your dreams come true, no matter how lofty they may be. Do not feel guilty about our success, but never let an obsession with achieving your goals lead you to engage in malevolent activities.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When someone ridicules you, it teaches you that nobody is perfect. Accept people for their merits and be tolerant of their flaws. Do not ever reject someone for imperfections over which they have no control.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;What about lessons to be learned from Man's good deeds?&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;When someone loves us, it teaches us that love, kindness, charity, honesty, humility, forgiveness and acceptance can counteract all the evil in the world. For every good deed, there is one less evil deed. Man alone has the power to control the balance between good and evil, but because the lessons of love are not taught often enough, the power is too often abused.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When you enter someone's life, whether by plan, chance or coincidence, consider what your lesson will be. Will you teach love or a harsh lesson of reality? When you die, will your life have resulted in more loving or hurting? More comfort or pain? More joy or sadness?&lt;br /&gt; Each one of us has power over the balance of love in the world. Use it wisely. Don't miss an opportunity to nudge the world's scale in the right direction.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;_______________________________________________&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;someone send this to me.......&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-8675272985732802859?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/8675272985732802859/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=8675272985732802859&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8675272985732802859'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/8675272985732802859'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/lesson-of-love.html' title='Lesson Of Love.....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-7583205745260263438</id><published>2009-03-10T03:17:00.000-07:00</published><updated>2009-03-10T23:06:58.558-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='true to life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='OFW'/><title type='text'>nagtatanong lang......</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;matatapos na naman ang araw na ito, pero yung mga iniisip at nararamdaman ko ganon pa rin as in walang pagbabago. ewan ko ba naman sa sarili ko napakadaming iniisip di ko nman alam kung dapat nga bang isipin, ang gulo ko noh? kase naman talagang apektado ako sa problema ng fren ko naaawa ako sa kanya pero wala naman akong magawa, ang hirap di ba, gusto ko syang tulungan. but how? minsan naaabutan ko sya ng konteng pang gastos pero alam ko di iyon sapat at nahihiya na rin sya sa akin. di nman ako pwede magpunta don sa M.E.C.O. (Manila Economic Cultural Office isang group na tumutulong para lumutas sa mga kaso ng ofw) para kausapin sila about sa case ng fren ko kc me lawyer naman sila . ask ko nga yong fren ko &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"bat ang bagal ng process ng case di ba pinafollow-up ng lawyer nyo"&lt;/span&gt;, ang sabi nya &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"mahirap kaseng i-pursige yung abogado kc libre"&lt;/span&gt; ano ba yan dahil ba libre di na pwedeng sabihan na pwedeng pakibilisan ng pag process, eh sa tagal na ng ipinaghintay nya until now wala pa rin result. kelan pa kaya matatapos ang paghihintay? ilang buwan na syang walang trabaho paano na ang pamilyang umaasa sa kanya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ilang araw na kong ganito lagi nag iisip, naguguluhan. ask ko nga ang mga fren ko ng ganito, &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;"Bat ganon pag me problema at sad yong taong malapit sayo, parang damay ka na rin"&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;at eto mga sagot nila sa kin:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;#1 kc mahal mo yung tao.&lt;br /&gt;#2 masyado ka kasing nagpapadala sa emotion.&lt;br /&gt;#3 natural.. kasi nakikisimpatya ka sa nararamdaman nya, especially pag close sya sa iyo&lt;br /&gt;#4 Dnt get ur em0ti0n affected 2 d0s pip0l ar0und u c0z mybe u might get w0rst on it..&lt;br /&gt;#5 Mer0n k lng mlsakit s ksma pr0 wg m0 den dmdmin pr0b m0 bk kw p un mcra ul0.. Lyf must g0 on dnt let it b d reas0n 2 ruin ur lyf.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;iba iba ang sagot nila pero sa tingin ko isa lng ang kahulugan, concern lng talaga ako sa kanya or likas na ata sa akin ang pagkamaawain. pero siguro kung sa inyo kaya mangyari ang ganitong sitwasyon, di ba kyo malulungkot or mag-iisip at ano ang pwede nyong gawin? nagtatanong lng po.....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;_______________________________________&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;sa makakabasa po ng post na to, if di nyo maunawaan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;ang aking mga sinasabi pakibasa na lng po uli ng&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;a href="http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/mabuhay-ka-kaibigan.html"&gt;"mabuhay ka kaibigan" &lt;/a&gt;kc dyan po nagsimula ito&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-7583205745260263438?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/7583205745260263438/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=7583205745260263438&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/7583205745260263438'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/7583205745260263438'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/matatapos-na-naman-ang-araw-na-ito-pero.html' title='nagtatanong lang......'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-2802999120264569661</id><published>2009-03-09T02:42:00.000-07:00</published><updated>2009-03-10T23:08:24.893-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='para sayo...'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='faith'/><title type='text'>Salamat........</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SbTsISO4E5I/AAAAAAAAAJY/2S2Ce7jVaQM/s1600-h/2351639827_10c7b0cc13.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5311129487653999506" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; height: 282px; text-align: center;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SbTsISO4E5I/AAAAAAAAAJY/2S2Ce7jVaQM/s400/2351639827_10c7b0cc13.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;salamat andyan ka, palagi sa aking tabi&lt;/p&gt;&lt;p&gt;di umaalis, mapa araw o gabi&lt;/p&gt;&lt;p&gt;lagi kang nakabantay, sa aking ginagawa&lt;/p&gt;&lt;p&gt;pagka't di mo hahayaan, ako'y mapariwara&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;salamat sa pagmamahal, na binibigay mo sa akin&lt;/p&gt;&lt;p&gt;maging sa kabutihan, na iyong angkin&lt;/p&gt;&lt;p&gt;kahit minsan ako'y, namamali ng gawa&lt;/p&gt;&lt;p&gt;laging nakahanda, kamay mong pinagpala&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;hirap at pasakit, ang yong dinanas&lt;/p&gt;&lt;p&gt;dugo at pawis, ay di alintana&lt;/p&gt;&lt;p&gt;para mga anak, ay matubos sa kasalanan&lt;/p&gt;&lt;p&gt;iniisip mo palagi, kapakanan ng sanlibutan&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;salamat ama, sa buhay na bigay&lt;/p&gt;&lt;p&gt;alam kong dahil sayo, kaya ako'y nabubuhay&lt;/p&gt;&lt;p&gt;sanay patuloy mo, akong gabayan&lt;/p&gt;&lt;p&gt;upang sa kapwa ko'y, makagawa ng kabutihan&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-2802999120264569661?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/2802999120264569661/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=2802999120264569661&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2802999120264569661'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2802999120264569661'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/salamat.html' title='Salamat........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SbTsISO4E5I/AAAAAAAAAJY/2S2Ce7jVaQM/s72-c/2351639827_10c7b0cc13.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-2401042971693081111</id><published>2009-03-04T02:10:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:31:53.585-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='true to life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='OFW'/><title type='text'>Mabuhay Ka Kaibigan........</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;kagabi medyo mabilis lng ang pag stay ko sa harap ng pc kc feel ko mag sleep ng maaga lagi kc akong puyat these past few days, ewan ko ba dami ko lagi iniisip tulad ng kung ano ba pwede kong ma eh post sa blog ko, ( na adik na kc ako ) dati nman pag lapat ng likod ko sa bed konteng oras lng sleep na pero kagabi yong ang pinaka grabe mag 2 am na di pa ko sleep naisip ko tuloy yong friend ko dito, naaawa kc ako sa kanya dahil sa pagpapakabayani sa kanyang dalawang kasama nagsa-suffer ang family nya...kwento ko sa inyo para maintindihan nyo....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ganito kc yon halos sabay lng kmi ng fren ko na napunta dito sa taiwan, sa 1st &amp;amp; 2nd contract nya( every contract ay 3yrs. ang allowed na stay sa taiwan) masasabi ko na swerte sya sa company na napuntahan nya dahil ok yung pasweldo sa kanila, sa ganda ng kita napag-aaral nya sa exclusive school ang dalawa nyang anak, napaayos nya ang kanilang house at talagang suportado ang pamilya. kaya pag inaalok sya uli ng another contract di sya nagdadalawang-isip na pirmahan, kaya lng biglang nabago ang takbo ng lahat sa pangatlong kontrata, noong unang month ng pa tatrabaho nya ok pa yung pasweldo sa kanya tapos ng makailang buwan, na dedelay na hanggang sa abutin ng tinatawag na global crisis, so sa madali't sabi umabot ng 6 mos. yung sweldo na di pinapasahod sa kanila. kinausap ng fren ko yung dalawang kasama at sinabi na &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"pagdating ng a-singko at di pa tyo pina sweldo mag reklamo na tyo sa h.o.p.e"&lt;/span&gt; ( isang grupo na tumutulong sa mga ofw pag me problema sa trabaho) at pumayag nman ang dalawa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;dumating ang a singko di parin sila pinasahod kaya nagpunta silang tatlo sa h.o.p.e. at sinabi ang kanilang problema, nangako nman ang h.o.p.e. na tutulungan sila. ang unang ginawa ng h.o.p.e. ay kinausap ang employer nila, sinabi na kailangang ibigay lahat sa mga tao nya ang buwan na di nya napasweldo, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"pag di mo ibinigay sasampahan ka namin ng kaso dahil labag sa law ang ginagawa mo."&lt;/span&gt; pero di natinag ang amo nila kya walang nagawa ang h.o.p.e. kundi umalis at asikasuhin ang pagsampa ng kaso, lingid sa kaalaman nila at ng h.o.p.e. me binabalak palang iba ang employer nila.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;isang araw nagulat ang kaibigan ko ng ipatawag sya ng kanilang amo, nagtataka sya bat mag isa lng at di ipinatawag ang dalawa nyang kasama, nagpunta sya agad sa opisina ng amo nya at nag-usap sila ng masinsinan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;amo: &lt;span style="font-style: italic;"&gt;kya kita pinatawag meron ako offer sayo&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;fren: (napaisip sya sabay sabing) &lt;span style="font-style: italic;"&gt;ano po iyon&lt;/span&gt;?&lt;br /&gt;amo: &lt;span style="font-style: italic;"&gt;ibibigay ko ang lahat ng sweldo mo at pababalikin pa kita sa company &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;ko basta iurong mo ang kaso at hayaan mo na ang dalawa mong kasama.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;napaisip ang aking kaibigan. inisip nya na sa tagal ng di nya pagsahod tambak na ang kanyang pagkakautang, meron syang utang sa lending na kailangang bayaran, meron utang pa sa pinas na ipinangtatawid gutom ng kanyang pamilya na di nya mapadalhan dahil sa kawalan ng sahod, tapos meron pa syang bagong baby na kailangan ng gatas sa araw araw.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kung pansariling kapakanan lng ang iisipin siguro tatanggapin nya. why? kase pag tinanggap nya tiyak bayad lahat ang utang nya me trabaho pa sya na babalikan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;pero umiral ang pagka good samaritan ng fren ko eto ang sinabi nya sa kanyang amo. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"kung babayaran mo ako dapat bayaran mo rin ang mga kasama ko, di ko matatanggap yan dahil pag tinanggap ko yan paano nman sila, eh ako yung nagpursige sa dalawa na ilalaban nmin yong kaso kahit san man makarating, at di ko sila kayang iwan at isipin lng ang sarili ko."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;akala siguro ng amo nya masisilaw sya sa pera, pero hindi inisip pa rin nya ang kanyang ksama. kaya sa ngayon tuloy pa rin ang kaso nila at hanggang sa ngayon wala pa rin magandang balita sa ipinaglalaban nila at nakakalungkot isipin na sila yong agrabyado pero until now di pa ma-solve yung kaso dahil sa bagal ng proseso.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hanga at saludo ako sa aking kaibigan, sa hirap ngayon ng buhay, di sya nagpasilaw sa kislap ng pera nasa isang iglap ay pwede ng mapasakanya at di na nya kailangang makipaglaban. isa syang tao na may disposisyon at paninindigan kasehodang maging dahilan pa iyon ng paghihikahos ng kanyang pamilya. dalangin ko na lng sa kanya sana maayos na ang lahat at makapag-umpisa kang muli, sana marami pa ang katulad mo.........&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MABUHAY KA !!!!!!!!!!!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;tanong ko lng po, kung sa inyo mangyayari ang ganitong sitwasyon anong gagawin nyo?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-2401042971693081111?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/2401042971693081111/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=2401042971693081111&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2401042971693081111'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/2401042971693081111'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/mabuhay-ka-kaibigan.html' title='Mabuhay Ka Kaibigan........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4294599614732514122</id><published>2009-03-03T03:33:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:12.772-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='para sayo...'/><title type='text'>Mahal kong Lola......</title><content type='html'>ako ay lumaki, sa poder ni lola&lt;br /&gt;dahil nag punta sa abroad, ang aking ina&lt;br /&gt;di naman pwede, sa aking ama&lt;br /&gt;pagka't bata pa lang ako, sya ay pumanaw na&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;tandang tanda ko pa, ng ako'y iwan sa kanya&lt;br /&gt;mag wawalong taon, at nasa ikalawang grado na&lt;br /&gt;pag ako ay pumapasok, inihahatid pa&lt;br /&gt;at pag sa uwian, sya ay nakaabang na&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sinubaybayan nya, ang aking paglaki&lt;br /&gt;inaalagan, at iniintindi&lt;br /&gt;pag ako'y may sakit, di umaalis sa aking tabi&lt;br /&gt;naghihintay sya, hanggang sa ako'y bumuti&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;lumipas ang taon, at ako' y nagkaisip na&lt;br /&gt;mayroon akong tanong, na gustong ipasagot sa kanya&lt;br /&gt;bakit ang aking ina, ay di ko nakasama&lt;br /&gt;ba't ako lumaki, ng walang balita sa kanya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;alam kong di sya handa, sa aking katanungan&lt;br /&gt;pagka't di nya masagot, at napaghandaan&lt;br /&gt;kailangan nyang mag isip, ng konting kasinungalingan&lt;br /&gt;para di ako malungkot, at sa huli'y masaktan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ang kanyang pag mamahal, sa akin ay ipinaramdam&lt;br /&gt;upang sa aking ina, di ako magdamdam&lt;br /&gt;lahat ng pagkukulang, ay kanyang pinunuan&lt;br /&gt;para pagdating ng panahon, tampo ko ay malimutan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;lumipas ang maraming taon, umuwi na ang aking ina&lt;br /&gt;gusto nya akong kunin, upang makasama&lt;br /&gt;di ako makapagdesisyon, kaya ako'y nag isip muna&lt;br /&gt;nguni't sa bandang huli, ako ay pumayag na&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kay sarap pala, nang buo ang pamilya&lt;br /&gt;iba pala ang pakiramdam, pag magkakasama&lt;br /&gt;may nanay na ako, bunso ate at kuya&lt;br /&gt;at mayroon pa akong, mapagmahal na LOLA&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;----------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;ang tulang ito ay inihahandog ko sa aking mahal&lt;br /&gt;na lola, kahit pumanaw ka ng wala ako sa tabi mo&lt;br /&gt;sana kahit saan ka man naroon maramdaman mo&lt;br /&gt;na mahal na mahal ka ng paborito mong apo.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4294599614732514122?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4294599614732514122/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4294599614732514122&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4294599614732514122'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4294599614732514122'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/mahal-kong-lola.html' title='Mahal kong Lola......'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-181771678184857167</id><published>2009-03-02T02:05:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:25:01.954-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='para sayo...'/><title type='text'>Munting Paliwanag....</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Napakagala ko talaga at sa sobrang kagalaan ko napakalayo na pala ang narating ko sa paglalakbay, hanggang sa napadpad ako sa tahanan ng isang tao na may kinikimkim na galit sa akin.Di ko naman sinadya pero siguro ginusto ng tadhana na makita ko ang kanyang isinulat at ng sa ganon magkaroon ako ng pag kakataon na magpaliwanag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eto ang aking nabasa na sinulat nya,&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;hindi ko alam kung bakit galit pa din ako sa taong yun. oo. namumuo yung galit ko pag nakikita ko ang pangalan niya! yung para bang umaakyat lahat ng dugo ko sa utak ko! nanlalamig ako at bumibilis ang tibok ng puso ko. kung iisipin dapat wala na yung galit ko sa kanya dahil matagal ng tapos yung mga nangyari. pero bakit ganun? andito pa din at patuloy na namamahay sa kalooban ko.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;actually hindi ko naman talaga siya kilala. hindi ko siya dapat husgahan dahil hindi ko pa siya nakakasama at nakikita man lang ng personal. pero may nagsasabi sakin na isang tao na siya daw ay mabait. hindi ko alam kung totoo nga yun dahil sa chat lang naman sila nag-uusap. pero para sakin hindi siya mabait at hindi marunong mag-isip! dahil kung mabait sya iisipin nya muna ang isang bagay bago nya gawin. matanda ka na dapat alam mo kung ano ang kahihinatnan ng isang bagay pag ginawa mo ito. titingnan kung may masasagasaan na ibang tao o wala. dahil wala siyang ibang inisip kundi ang kaligayahan niya. na ok lang na may masaktang ibang tao basta masaya siya...minsan ko siyang nakausap. yun ba ang mabait? i don't think so! sa lahat ng ginawa mo sakin, hindi ko alam kung hanggang kelan yung sakit na dinulot mo sakin. hindi ko alam kung kelan ako makakalimot. dahil hanggat alam kong may ugnayan pa din kayo, hindi maaalis ang galit at inis ko sayo. at hindi ako tanga para maniwala na hindi na kayo nag-uusap pa. siguro nga parang napaka immature ko ngayon dito dahil sa mga sinasabi ko. pero ito ang paraan ko para mailabas ko kung ano man ang nararamdaman ko. pasensya ka na kung sakali man na mabasa mo ito pero yan kase ang nararamdaman ko sau. ok lang kung matawa ka saken o ano. opinyon mo yan at igagalang ko. you are free to leave a comment. pinapanalangin ko nalang na sana maalis na ang galit ko sau dahil ako lang din naman ang nahihirapan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;( ipagpaumanhin mo ang pag kopya ko sa naisulat mo kailangan ko lng gawin :) salamat )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Munti kong paliwanag,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;totoo po yon matagal ng nangyari yon akala ko lahat naka move on na, pero na lungkot ako, nag isip, nagdamdam dahil meron pa palang isang tao na still nahihirapan dahil sa nangyari, dahil di pa rin naaalis yong galit sa puso nya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;una humihingi ako sayo ng pasensya, sa sakit na naidulot ko, sa mga oras na napapaiyak ka ng mahal mo dahil sa akin, sa mga oras na nag aaway kayo ng dahil sa akin. dahil tao lng ako isang nilalang na maaaring makagawa ng mali, na maaaring makasakit ng kapwa, na minsan nakakapag isip ng di tama. alam ko nag kamali ako at ayaw ko sanang pagsisihan yon, kase ng mga oras na yon talagang nagmahal ako, at sa mali nga lng panahon at pagkakataon. pero siguro alam mo at alam nating lahat na ang pag ibig pag dumating yan sa isang tao, walang pinipiling lugar, oras, sitwasyon o panahon, kasehodang mali, kasehodang me masaktan, kasehodang me masira at maraming nabibiktima ng ganong pangyayari. At isa na ako, tayo doon, maaaring kaya nangyari yon upang subukin kung gaano katatag, gaano katibay ang inyong relasyon, at ako yung nagamit para subukin kung gaano kaigting yung tali na nag bubuklod sa inyong dalawa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;nasaktan din ako di man sobra sa dinanas mo, pero ipinasa diyos ko na lang dahil alam ko na kaya nangyari lahat yon ay dahil may dahilan. nasaktan tyo parepareho sakit na sa huli pwede namang gamutin at maghilom. isipin mo na lang nasa ating dalawa nananalo ka, na sayo sya napunta hanggang sa huli, na ikaw yong totoo nyang mahal, na ginawa lng akong pampalipas oras, na pinag laruan lng ako ng mahal mo, isipin mo na ang lahat na makakasakit sa akin kung yon ang makakagaan sa loob mo, makakaalis ng galit sa puso mo, at tatanggapin ko yon ng maluwag sa aking dibdib.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sabi mo nga matanda na ako pero di marunong mag isip, inaamin ko ng mga panahon na iyon di talaga ako nag isip dahil tinalo ng puso ko ang aking isip at di kayang maniobrahin ng puso ang aking isipan. sabi mo pa gusto mong alisin yung galit dahil ikaw din lng naman ang nahihirapan, alam ko di basta basta yan mawawala tanging panahon lng ang makapagsasabi. at hangad ko na sana dumating agad yung panahon na yon na makaramdam ka ng pagpapatawad dyan sa puso mo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" subukan mong magpatawad at makaramdam ka ng kapayapaan at&lt;br /&gt;katahimikan dyan sa puso at isipan mo"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;para sayo,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;alam ko, di mo ako kayang ituring na isang kaibigan&lt;br /&gt;ito'y aking igagalang, at nauunawaan&lt;br /&gt;hangad ko, ang iyong kabutihan&lt;br /&gt;hangad ko rin, ang yong kapatawaran&lt;br /&gt;at hangad ko ang katahimikan, nating lahat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;paunawa:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa mga makakabasa po nito pasensya na po kayo totoo po ang lahat ng sinasabi ko hindi po iyan isang arte para makuha ang simpatya nyo. iyan po ang tunay na naramdaman ko ng mabasa ko ang isinulat nya, wala akong ibang mapagsabihan kaya minabuti ko na lang na isulat ito sa aking bagong tahanan, hangad ko ang inyong pang unawa, libre din po kayong mag iwan ng komento at ito'y maluwag sa puso ko na tatanggapin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MARAMI PONG SALAMAT&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-181771678184857167?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/181771678184857167/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=181771678184857167&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/181771678184857167'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/181771678184857167'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/03/munting-paliwanag.html' title='Munting Paliwanag....'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-821075421317165403</id><published>2009-02-28T21:46:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:25:25.183-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><title type='text'>Hiling</title><content type='html'>dumaan na naman, ang kaarawan ko&lt;br /&gt;noong ika katorse, buwan nang Pebrero&lt;br /&gt;nag prepara ako, ng konteng salo salo&lt;br /&gt;dumating ang bisita, me dalang regalo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ang unang regalo, ay isang keyk na may keso&lt;br /&gt;galing sa aking kapatid, at kasamahan ko dito&lt;br /&gt;at nang binuksan, sinindihan ang kandila nito&lt;br /&gt;pilit na pinahipan, pag katapos pinag wish pa ako&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;gusto nilang malaman, ang aking kahilingan&lt;br /&gt;ngunit di ko sinabi, sinarili na lamang&lt;br /&gt;masyadong personal, at di pwedeng ipaalam&lt;br /&gt;dahil baka di mangyari, kahit sa panaginip man lang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;simple lang naman, ang aking hiling&lt;br /&gt;di isang bagay, na mahal kung bilhin&lt;br /&gt;ito'y para sa pamilyang, gusto kong makapiling&lt;br /&gt;andoon sa pinas, naghihintay sa aking pagdating&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sana laging mabuti, ang kanilang kalagayan&lt;br /&gt;sana'y ilayo sila, sa ano mang kapahamakan&lt;br /&gt;sana'y patawarin sila, sa munting kasalanan&lt;br /&gt;at ang pinakahuli, gusto kitang pasalamatan&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-821075421317165403?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/821075421317165403/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=821075421317165403&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/821075421317165403'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/821075421317165403'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/hiling.html' title='Hiling'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4718246267955622945</id><published>2009-02-27T20:43:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:25:33.665-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='true to life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='OFW'/><title type='text'>set up</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;wala ako maisip na isulat kaya naisipan ko na lng mag basa ng ibang blog hanggang sa napadpad ako sa tahanan ni "Blogusvox" halos mabasa ko na lahat ng post nya ng matigil ako sa isa, me title na "isang masilamuot na karanasan" naka relate ako sa kwento nya kase nangyari din yon sa aking kakilala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ganito ang story ng aking kakilala, me bibilhin sya sa isang convenient store pag dating nya don me nakita syang isang babae na parang me problema sa kanyang motorcycle, then pag kakita sa kanya humingi ng tulong, syempre likas na matulungin di sya nag hesitate na tulungan. Tapos nag usap sila kung ano bang problema sa motor nya at sinabi nman ng babae pag katapos malaman biglang nag paalam yung girl ang sabi me bibilhin lng tapos nag start na syang ayusin yong motor ng biglang me dumating na pulis sinita sya bat daw nya ginagalaw yung motor, nag paliwanag sya sinabi nya na tinutulungan lng nya yung girl, ayaw maniwala ng mga police tinanong sa kanya asan ang may- ari ng motor sabi nya pumasok sa tindahan at me bibibili lng hinintay nila yung me ari na bumalik ngunit di na sya nag pakita kaya pinagbintangan sya na ninanakaw nya yung motor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dinala sya sa head quarters tinanong sya pero kahit ano pa paliwanag nya ayaw sya paniwalaan kc wala nman syang pruweba pati yong girl na tinulungan nya nawala bigla kya ang nangyari nakulong sya, pinatawag ang employer nya pinakiusap sa mga police, nakipag areglo at naayos naman ilang araw lang syang makukulong tapos mag babayad pa sya, ang boss muna nya ang sumagot sa pambayad at ang usapan babawasin na lng sa sweldo nya eh magkano lng ba nman ang kinikita nya halos kulang pa pampadala ang inuwian tuloy tiniis muna ang pamilya para makabayad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ang saklap ng nangyari sa kanya di nya akalain na ang pagtulong sa kapwa ang magiging dahilan ng pagkakakulong nya. Pag kauwi kinausap sya ng bosing nya sinabihan na sa susunod wag ng maniniwala sa mga ganon kc racket daw yon ng ibang pulis para magkapera maaring kakutsaba nila yung babae at na set up sya. Simula noon naging aral na ito sa kanya itinanim nya sa isip na di lahat ng humihingi ng tulong at dapat tulungan, minsan kailangan nyang tumanggi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sana maging aral din sa atin ang nangyari sa kanya ok lng nman tumulong basta sa hindi natin ikapapahamak, di manyapa't tumanggi tayo ibig sabihin masama or mali ang ating inasal....... nag iingat lng.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4718246267955622945?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4718246267955622945/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4718246267955622945&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4718246267955622945'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4718246267955622945'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/set-up.html' title='set up'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-5199903390058195025</id><published>2009-02-27T08:54:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:12.774-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='with permission'/><title type='text'>Kuya...........</title><content type='html'>nagtatrabaho sya, sa bansang korea&lt;br /&gt;matagal na doon, dahil tnt sya&lt;br /&gt;nagkita sa chatrum, at nagkakilala&lt;br /&gt;magmula noon, tinawag ko syang kuya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;matagal tagal na rin, kaming magkakilala&lt;br /&gt;nagkwentuhan na rin, ng buhay istorya&lt;br /&gt;noon ko nalaman, may anak na pala sya&lt;br /&gt;kaya pinipilit nya, maging isang mabuting ama&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hanga talaga ako, sa kanyang mga diskarte&lt;br /&gt;lalong lalo na, pagdating sa babae&lt;br /&gt;napapaibig nya agad, nang walang sabi sabi&lt;br /&gt;kaya sa chatrum sya ay, maraming nadadali&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;pag kami'y magkausap, lagi ko syang sinasabihan&lt;br /&gt;kuya sa pambababae, ika'y mag dahan dahan&lt;br /&gt;sa dami nila, di mo maisipan&lt;br /&gt;kung sa bandang huli, sino ang tutuluyan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;isa po lamang iyang, payong kapatid&lt;br /&gt;dahil mahal kita, kahit di mo batid&lt;br /&gt;pag may problema ka, at maraming iniintindi&lt;br /&gt;lagi mong iisipin, andito lng ako sayong tabi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;**********&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rafael&lt;&lt;&lt;&lt;&lt; a.k.a. marlboro lights, minatamis na saluyot, hell_freezes_over,&lt;br /&gt;joy_lee etc. tubong bulacan, ama ng dalawang magagandang anak, mabait,&lt;br /&gt;masayahin, magaling makisama, mapagmahal, kaya lng babaero&lt;br /&gt;( joke lng kuya peace tayo ha) nyahahaha......&lt;br /&gt;tnx sa pag payag mo na eh post ko ang tulang ito na para sayo :)&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-5199903390058195025?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/5199903390058195025/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=5199903390058195025&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/5199903390058195025'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/5199903390058195025'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/kuya.html' title='Kuya...........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4554104454593898274</id><published>2009-02-26T20:36:00.001-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:12.775-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><title type='text'>Paano na Bayan</title><content type='html'>ano bang nangyayari, dito sa ating bayan&lt;br /&gt;bakit sa tingin natin, ito ay napapabayaan&lt;br /&gt;ano bang ginagawa, nang ating pamahalaan&lt;br /&gt;problema nang mamamayan, ay di ma solusyunan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;marami sa ngayon, ang nawalan ng trabaho&lt;br /&gt;dahil sa krisis, na umaaktibo&lt;br /&gt;ngunit anong ginagawa, nang mga tao sa gobyerno&lt;br /&gt;binabalewala, dahil tuloy ang kanilang sweldo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;diba't may koleksyon ng tax , kada isang buwan&lt;br /&gt;na pag pinagsamasama,ito ay isa na ring yaman&lt;br /&gt;siguro'y di naman dapat, ang bayan ay maghirap&lt;br /&gt;dahil may nakalaang pondo, para sa hinaharap&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;saan na napunta, ang pondong nilaan&lt;br /&gt;ito ba'y ginastos, sa marangyang halalan&lt;br /&gt;marami pang utang, ang di nabayaran&lt;br /&gt;pambayad ay kukunin pa, sa bulsa ng taong bayan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa daming pangako, nong kasagsagan nang kampanya&lt;br /&gt;na ganito at ganire, ang gagawin nila&lt;br /&gt;ngunit ng manalo, at maihalal na&lt;br /&gt;naumpog ata ang ulo, at nagka amnesya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;panahon na siguro, upang kayo'y magbago&lt;br /&gt;simulan nang ayusin, ang inyong liderato&lt;br /&gt;isipin naman ninyo, ang kapakanan ng pilipino&lt;br /&gt;para sa muling pagtakbo, kayo'y muling iboto&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4554104454593898274?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4554104454593898274/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4554104454593898274&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4554104454593898274'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4554104454593898274'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/paano-na-bayan.html' title='Paano na Bayan'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-4678781670360640313</id><published>2009-02-26T01:25:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:12.776-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><title type='text'>pulseras</title><content type='html'>nakita kita, sa isang tindahan&lt;br /&gt;di ko namalayan, ako ay napadaan&lt;br /&gt;nabighani ako, sa ganda mo at kinang&lt;br /&gt;binili kita agad, ng walang alinlangan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;di na ko nag isip, kung mahal ang halaga&lt;br /&gt;kahit man lang magtanong,kung ito ay may tawad pa&lt;br /&gt;basta ang importante, ikaw ay maiuwi na&lt;br /&gt;at nang maisuot ko, sa braso kong namumula&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;lagi kitang tinititigan, sa aking salamin&lt;br /&gt;na para bang ayaw, mawala sa paningin&lt;br /&gt;ngunit kinakailangan, na ikaw ay hubarin&lt;br /&gt;dahil baka mabasa, at biglang mangitim&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;minsan ay dumating, ang pangangailangan&lt;br /&gt;wala akong maisip, na ibang paraan&lt;br /&gt;kinuha kita, sa iyong taguan&lt;br /&gt;at dinala muna, sa bahay sanglaan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sobrang lungkot, ang aking naramdaman&lt;br /&gt;iniisip sa sarili, na di kita kayang iwan&lt;br /&gt;ngunit kinakailangan, na sayo'y mag paalam&lt;br /&gt;kung magkikita tayong muli, yan ang di ko alam&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-4678781670360640313?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/4678781670360640313/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=4678781670360640313&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4678781670360640313'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/4678781670360640313'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/pulseras.html' title='pulseras'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-3917162270987823690</id><published>2009-02-25T03:49:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:43.037-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Batangas'/><title type='text'>Talisay.........</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHjoYH01I/AAAAAAAAAEA/KpZflRZdAJE/s1600-h/beach.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 205px; height: 154px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHjoYH01I/AAAAAAAAAEA/KpZflRZdAJE/s320/beach.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306726413385585490" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;talisay, ano nga bang meron ka&lt;br /&gt;bakit mga turista, sayo ay pumupunta&lt;br /&gt;dahil ba ito, sa angkin mong ganda&lt;br /&gt;kaya sila sayo, ay nahahalina&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVIKRJArgI/AAAAAAAAAEg/I6zGK9xCYaw/s1600-h/view+ng+tagaytay+mountain.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 205px; height: 154px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVIKRJArgI/AAAAAAAAAEg/I6zGK9xCYaw/s320/view+ng+tagaytay+mountain.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306727077163085314" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;sa bayan ng talisay, ay maraming pasyalan&lt;br /&gt;maging paliguan, ay nag gagandahan&lt;br /&gt;isama pa natin, ang bundok tagaytay&lt;br /&gt;at sa pag baba naman, lawa ang nag hihintay&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHnt_SprI/AAAAAAAAAEI/xTnH06reg7M/s1600-h/church+front.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 205px; height: 154px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHnt_SprI/AAAAAAAAAEI/xTnH06reg7M/s320/church+front.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306726483611526834" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHqwq5C5I/AAAAAAAAAEQ/xHEefU4EK3s/s1600-h/church+inside.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 205px; height: 154px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHqwq5C5I/AAAAAAAAAEQ/xHEefU4EK3s/s320/church+inside.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306726535870876562" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;eto naman ang, simbahan ng talisay&lt;br /&gt;animo'y palasyo, sa ganda at tibay&lt;br /&gt;at pag pinasok mo, ang looban nito&lt;br /&gt;makakaramdam ka, ng kapayapaan at kontento&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVIB-YDJsI/AAAAAAAAAEY/ey00rwi_jBU/s1600-h/taal+lake+view.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 205px; height: 154px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVIB-YDJsI/AAAAAAAAAEY/ey00rwi_jBU/s320/taal+lake+view.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306726934686934722" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;at eto nman, ang lawa ng taal&lt;br /&gt;may tubig tabang, at sa tabi ay bulkan&lt;br /&gt;sa paligid naman, may taong naninirahan&lt;br /&gt;di natatakot, sa pag putok ng bulkan&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-3917162270987823690?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/3917162270987823690/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=3917162270987823690&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3917162270987823690'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/3917162270987823690'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/talisay.html' title='Talisay.........'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/SaVHjoYH01I/AAAAAAAAAEA/KpZflRZdAJE/s72-c/beach.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-149339289633294342</id><published>2009-02-24T04:39:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:43.038-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tula'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='OFW'/><title type='text'>overseas workers</title><content type='html'>kay hirap pala, ang mangibang bansa&lt;br /&gt;lalo't di sanay, mawalay sa pamilya&lt;br /&gt;lagi mo silang, iniisip at inaalala&lt;br /&gt;kung sa paglisan mo, paano na sila&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ayaw man natin, sa kanila'y lumayo&lt;br /&gt;nguni't sa hirap ng buhay, tayo ay humayo&lt;br /&gt;upang makatulong, sa kanilang kailangan&lt;br /&gt;di natin alintana, ang kahihinatnan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sa pagsapit natin, sa bansang banyaga&lt;br /&gt;para tayong nangangapa, na tila tulala&lt;br /&gt;natatakot, nag aalala o di kaya'y nangangamba&lt;br /&gt;kung anong buhay ba, sa atin ay nakaamba&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;pagsapit ng unang, araw sa trabaho&lt;br /&gt;di natin alam, kung pano makihalubilo&lt;br /&gt;dahil sa ibang lengwahe, at estilo&lt;br /&gt;nag tyaga na lang tayo, sa mustra at alerto&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hirap ng trabaho, ay di natin alintana&lt;br /&gt;para lng kumita, nang sapat at tama&lt;br /&gt;upang sa pamilya, ay may ipadala&lt;br /&gt;nang kahit paano, sila'y guminhawa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sabi nila, tayo'y isang bayani&lt;br /&gt;dahil sa hirap, at sakripisyong nangyari&lt;br /&gt;ngunit para sa kanila, lahat kayang tiisin&lt;br /&gt;maibigay lamang, ang bawat naisin&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-149339289633294342?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/149339289633294342/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=149339289633294342&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/149339289633294342'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/149339289633294342'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/overseas-workers.html' title='overseas workers'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1404399726380879940.post-5220496803385777373</id><published>2009-02-22T04:19:00.000-08:00</published><updated>2009-03-04T23:24:31.648-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='true to life'/><title type='text'>panimula sa tag araw</title><content type='html'>&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;malapit na nman ang panahon ng tag araw.............. at sa pag dating nito sisimulan ko na mag sulat ng aking mga nais ipahiwatig.....nang aking saloobin. Ang tagal ko na gusto gumawa ng blog ngunit di ko alam kung paano mag uumpisa kinailangan ko pa ng lakas ng loob......madami ako nababasa na blog, at nakaka engganyo ang kanilang mga tema sa pag susulat hanga at saludo ako sa kanila.... alam ko di ko sila kayang pantayan pero hayaan nyo ako na gawin kayong inspirasyon pra makapagsulat. maraming salamat.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1404399726380879940-5220496803385777373?l=panahonngtag-araw.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/feeds/5220496803385777373/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=1404399726380879940&amp;postID=5220496803385777373&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/5220496803385777373'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1404399726380879940/posts/default/5220496803385777373'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://panahonngtag-araw.blogspot.com/2009/02/malapit-na-nman-ang-panahon-ng-tag-araw.html' title='panimula sa tag araw'/><author><name>angel</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16082211155985416322</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_JGC5lr-rbXs/Sec00qWy3MI/AAAAAAAAAKQ/BOep_ue30Jg/S220/1_155277976l.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
